Klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga och visar att det är mer angeläget än någonsin att minska de fossila utsläppen av växthusgaser. Genom Agenda 2030 har världen samlats kring gemensamma mål om vad en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar värld innebär. Inom det ekologiska området bidrar vi exempelvis genom att erbjuda resurseffektiv, hållbar och förnybar energi till alla och genom förutsättningar för hållbar industri, innovation och infrastruktur.
Sverige har tydligt tagit ställning och vill bli det första fossilfria välfärdslandet. Under 2016 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att ställa om vårt land krävs att hela Sverige kraftsamlar och samarbetar. Det handlar om såväl näringsliv, statlig, offentlig och kommunal verksamhet som ideella organisationer och allmänhet. Initiativet Fossilfritt Sverige erbjuder en plattform för dialog och samverkan för alla oss som vill påskynda klimatomställningen med alla de positiva effekter på miljö och lönsamhet som den faktiskt ger. Därför har vi skrivit under Fossilfritt Sveriges deklaration. Vi står också bakom Västra Götalandsregionens satsning Klimat 2030.
Vi vill ta ansvar för att minska den klimatpåverkan som sker från energianvändningen i de samhällen där vi verkar. För att verkligen påverka utsläppen behöver vi ha ett livscykelperspektiv och arbeta med insatser i hela värdekedjan. Vi behöver exempelvis arbeta med våra inköp och leverantörer, vår egen produktion och distribution och med våra erbjudanden och samarbeten med våra kunder. Vi ska förenkla för våra kunder så att det blir enkelt att välja rätt energi och att använda den på ett klokt och hållbart sätt.
Vår största påverkan på miljön är klimatpåverkan. Klimatpåverkan sker genom vår material- och råvaruanvändning, vid transporter, energiproduktion, distribution och indirekt vid slutanvändning hos kund. Vi mäter kontinuerligt våra direkta utsläpp till luft och klimat-påverkan från vår produktion av värme, el, kyla och biogas. Att minska klimatpåverkan från vår fjärrvärmeproduktion är vår högsta prioritet och ingår i våra miljömål på både lång och kort sikt.
På kort sikt innebär det att vi ska prioritera återvunnen och förnybar fjärrvärmeproduktion samt utveckla och effektivisera vårt befintliga fjärrvärmesystem. På längre sikt behöver vi göra många större investeringar för att kunna fasa ut de kvarvarande fossila utsläppen från fjärrvärmen. Under 2017 fortsatte tillståndsprocessen för ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Andra viktiga delar är dygns- och säsongslager av värme så att överskott av värme från varmare tidsperioder kan sparas till tidpunkter på dygnet eller året då den behövs. På så sätt kan vi hushålla med värmen och minska dyrare och klimatmässigt sämre produktion under de kalla tiderna på dygnen eller året. Genom samverkan med forskningsvärlden och våra kunder kan vi hitta sätt att snabbare fasa ut vår återstående fossila produktion. Förutom utsläpp av koldioxid har vi även utsläpp av kväveoxider, stoft, svavel samt köldmedia och svavelhexaflouridgas. Huvuddelen av utsläppen kommer från produktion av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biogas.
Metanutsläppen från biogasproduktionen, köldmedia från värme- och kylaproduktion samt SF6-gas från elnätsstationer ingår i biogena utsläpp och har omräknats till koldioxidekvivalenter. Vi arbetar ständigt för minskade utsläpp och våra förbränningsanläggningar uppfyller högt ställda lagkrav. Under året har vi exempelvis genomfört följande förbättringsåtgärder för minskade utsläpp till luft:
- Optimering av driftinställningar för elfiltret på Rya HVC gav minskade stoftutsläpp
- Väl genomförda läcksökningar och åtgärder har minskat köldmedialäckaget från våra värmepumpar med nästan 30 procent
- Översyn av stoftreningsutrustning på Sävenäsverkets biobränslepanna gav minskade stoftutsläpp.
"Vi vill leva som vi lär och arbetar aktivt för att hushålla med vår egen energianvändning."
Vår fossila råvaruanvändning i värmeproduktionen behöver minska. Idag utgörs den av naturgas och till en ytterst liten del olja. För att använda naturgasen så effektivt som möjligt använder vi den främst i Rya kraftvärmeverk som producerar både värme och el. Elen som produceras i Rya kraftvärmeverk gör i dagsläget klimatnytta eftersom dess klimatpåverkan är lägre än en stor del av den europeiskt producerade, som vid samma tillfällen ofta är kolkondens. Ur ett lokalt perspektiv står dock Rya kraftvärmeverk för huvuddelen av vår fjärrvärmes fossila utsläpp. Förutom förnybara fasta biobränslen, såsom träflis och pellets, använder vi även bioolja. Biooljan vi använder uppfyller hållbarhetskrav.
Under året gick biogasanläggningarna i Skövde och Sävsjö över till annan ägare. Därmed har vi inte längre några rötningsbaserade biogasanläggningar.
Vi vill leva som vi lär och arbetar aktivt för att hushålla med vår egen energianvändning. Det gör vi genom effektiviseringsåtgärder i våra produktionsanläggningar och distributionsnät, men också hos våra kunder. Som ägare av elnätet tar vi ansvar för en hög leveranssäkerhet och att det byggs och underhålls på ett miljömässigt säkert sätt. Vid all elöverföring sker en viss energiförlust, men vi arbetar hårt för att göra förlusterna så små som möjligt. Vi har under året minskat våra elnätsförluster med 1,24 GWh.
I våra egna produktionsanläggningar och fastigheter arbetar vi löpande med att kartlägga och effektivisera användningen av värme och el. I tabellen här intill redovisas vår elanvändning i olika anläggningar och fastigheter. Under året har vi genomfört flera energief-fektiviseringar, bland annat har vi gjort el- och värmebesparingar i våra anläggningar som motsvarar 2,83 GWh el respektive 3,6 GWh värme. Vi har ett uppdrag och ett ansvar att underlätta för våra kunder att effektivisera sin användning av energi. Under 2017 har vi genom-fört olika insatser för att öka kundernas medvetenhet om sin energiförbrukning, incitament för att minska den och möjligheter med egen förnybar energiproduktion, exempelvis:
- Visualisering av energianvändningen på Mina sidor
- Informationsträffar om vind- och solelsproduktion för kunder och allmänhet
- Energispartips på webben
- Uppmärksammande av Earth Hour
- Miljöfondens utdelning av 836 000 kronor till tio projekt
"Vår årliga uppföljning av resor visar att utsläppen från resorna har minskat med 70 procent sedan 2012."
Transporter står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Förutom att producera förnybara drivmedel samt utveckla laddinfrastruktur ser vi också till att våra egna transporter blir så få som möjligt och sker med låg miljöpåverkan. Vår årliga uppföljning av resor visar att utsläppen från resorna har minskat med 70 procent sedan 2012. Våra interna persontransporter sker i dag nästintill fossilfritt. Vår fordonsflotta utgörs till 90 procent av biogas- och eldrivna fordon. Vi använder diesel i de fordonstyper där gas- eller eldrift inte är möjlig. Samma krav som vi själva ställer på våra persontransporter vill vi även ställa på våra leverantörers transporter. Därför införde vi under 2016 nya krav på personbilar inom ramavtalen för våra markentreprenader. Kraven har visat sig vara en utmaning för våra leverantörer att efterleva, men vi hoppas kunna komma framåt genom dialog och samarbete. Vid uppföljning av upphandlingskrav på biobränsletransporters andel av förnybara drivmedel 2017, hade leverantören lyckats uppnå en användning på över 50 procent.
Hur vi använder och förbrukar resurser och material får en stor påverkan på vår indirekta klimatpåverkan. Eftersom fjärrvärmens och flera av våra andra produkters grundidé är resurseffektivitet är det lätt att glömma bort att drift, underhåll och utveckling av våra produkter alltid på något sätt kräver en material- och kemikalieförbrukning, som i sin tur leder till uppkomst av avfall.
Spridning av gifter i miljön bedöms av en del forskare som ett alltmer allvarligt hot mot människan och miljön. Sedan 2014 har giftfri miljö varit ett av de nationella miljömål som vi prioriterat i vårt miljöarbete. För att minska spridningen av gifter har vi identifierat tre viktiga områden; vår kemikaliehantering, avfallshantering och schaktning för ledningsdragning i förorenade områden i staden.
Sedan 2014 har vi lyckats fasa ut 63 procent av våra särskilt farliga kemiska produkter som används i verksamheten. Arbetet har skett systematiskt genom att säkerställa kontroll och begränsning av inflödena av farliga kemiska produkter. Vi har också minskat antalet farliga kemiska produkter som används för att minimera utsläpp och exponering. Utfasningstakten har saktat ned under det senaste året eftersom de farliga ämnen som kvarstår saknar alternativ och därmed är en större utmaning att ersätta. Därför har arbetet under året till stor del handlat om att skapa långsiktiga utfasningsplaner för de produkter som kvarstår. Även en del allergiframkallande ämnen har setts över och ersatts under året. På så sätt arbetar vi enligt Göteborgs Stads Kemikalieplan.
En god material- och resurshushållning leder till minskade avfallsmängder vilket är viktigt i ett hållbart samhälle. Vi behöver arbeta med avfallsfrågan i ett tidigt skede, exempelvis genom att planera och ställa krav vid inköp eller genom att bygga ledningar med kortast möjliga sträckning för mindre uppkomst av schaktmassor. Avfall uppkommer i hela vår verksamhet och genom återkommande uppfölj-ning har vi i dag en tydlig bild av vår hantering. Våra avfallsmängder är starkt kopplade till de renoveringar och investeringar som görs i våra anläggningar och distributionsnät. En utmaning är att minska avfallsmängderna när avfall ofta är en kon-sekvens av en investering, som i sig är nödvändig och bidrar till våra mål för miljö och hållbarhet.
Under året fick vi hjälp av en student från Chalmers som i sitt examensarbete utredde hur vi kan närma oss en mer cirkulär ekonomi. Arbetet resulterade i en ökad förståelse för vilka avfallsslag som ger störst miljöpåverkan. Det ger oss ett bra underlag i vårt pågående arbete med att öka vår resurshushållning.
Våra restprodukter har, till skillnad från avfallet, ett nyttovärde och består av askor och bottensand från biobränsleeldning samt biogödsel från framställning av biogas. Huvuddelen av askorna kan återföras till skogen enligt Skogsstyrelsens rekommendationer, me-dan en mindre andel måste deponeras. Bottensand från biobränslebäddar passar utmärkt att använda som jordförbättringsmaterial. Biogödseln används som gödning på åkrar och bidrar på så sätt till att biogasproduktionens resurseffektiva kretslopp sluts.