Så påverkas vi av omvärlden

Utvecklingen inom energiområdet påverkas, precis som andra branscher, av de stora omvärldstrenderna globalisering, digitalisering och urbanisering. Också klimatfrågan har vuxit i betydelse sedan Parisavtalet 2015. Samtidigt styrs våra kunders val, liksom de ekonomiska förutsättningarna för våra produkter och tjänster i hög grad av politiska beslut på olika nivåer – från Bryssel till vår hemmaplan i Göteborg.

På EU-nivå präglas mycket av arbetet inom energiområdet av det så kallade Vinterpaketet, som presenterades i slutet av 2016. Tanken är att staka ut vägen för EU:s energipolitik de kommande decennierna utifrån de sex målen kring; energisäkerhet, den inre marknaden, begränsad efterfrågan, minskade utsläpp, satsningar på förnybart, innovation och konkurrenskraft. Störst betydelse för oss har revideringen av flera centrala direktiv runt energieffektivisering, utvecklingen av förnybar energi, byggnaders energiprestanda och den framtida elmarknaden. Förslagen kommer att slutförhandlas under 2018.

Energiöverenskommelsen i praktiken

Den svenska energipolitiken har under 2017 handlat mycket om att omsätta 2016 års Energiöverenskommelse i praktisk politik. Förutsättningarna för både kärnkraftsproduktion och vattenkraft har redan förbättrats avsevärt, men än så länge saknas konkreta förslag för att gynna kraftvärmeproduktion och fjärrvärme, vilket också är en del av överenskommelsen. Istället kommer förslag som skulle kunna missgynna fjärrvärmens konkurrenskraft på sikt i form av skatter och energi-kraven i Boverkets byggregler.

En statlig utredning fick 2016 i uppdrag att bedöma lämpligheten av att höja koldioxidskatten för värmeproduktion för anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. En omvandling av den så kallade NOx-avgiften, ett system för att minska utsläppen av kväveoxider där pengarna stannar inom branscherna, till en skatt utreds också. Slutligen vill man införa en skatt på avfallsförbränning. De föreslagna skattehöjningarna drabbar oss både direkt och indirekt genom kopplingen till avfallsförbränning. Om förslagen går igenom handlar det om ökade kostnader i storleksordningen 100 miljoner kronor för vår fjärrvärmeproduktion.

Fjärrvärmens konkurrenskraft är starkt beroende av utformningen av energikraven i byggnader, både vid nybyggnad och vid renovering. Branschen har länge drivit linjen att energikraven bör utgå från den energi som en byggnad faktiskt använder, oavsett vilken teknik som används för uppvärmning, istället för dagens krav där valet av uppvärmningsform påverkar kravnivån på själva byggnaden. Detta har också både Miljömålsberedningen och Energikommissionen föreslagit. Boverket gör dock tolkningen att EU kräver att dagens systemgräns ska behållas.

Agenda 2030

Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling håller på att införlivas nationellt och i Göteborg. Den svenska 2030-delegationen lämnade under 2017 en nulägesbeskrivning och ett förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan. Under tiden fortsätter vår verksamhet att bidra till flera av agendans målsättningar för resurseffektivitet, förnybar energi och tillförlitlig och hållbar infrastruktur. 

Fortsatt låga elpriser och gemensam faktura

Sedan 2011 har Sverige haft historiskt sett låga elpriser. Under 2017 har flera förslag att förändra elmarknaden varit på remiss. Det gäller bland annat en så kallad elhandlarcentrisk modell som innebär att elkunderna i princip endast ska vända sig till elhandlaren och inte till elnätsbolaget för olika frågor. Det är tänkt att modellen ska träda i kraft tidigt 2021. Efter det kommer kunden bara få en faktura från sin elhandlare, i stället för som i dag, då man får separata elhandels- och elnätsfakturor.

Intäktsreglering av elnät

Frågan om intäktsreglering av elnätet, det vill säga ramen för hur stora avgifter elnätsbolagen kan ta ut av sina kunder har diskuterats livligt under året. De svenska elnäten drivs som monopol och det är Energimarknadsinspektionen som utövar tillsyn, så att regelverket följs. Beslut om intäktsregleringen har överklagats till domstol i flera steg och elnätsbolagen utpekas ofta som giriga i debatten. Kommunala energibolag kan dock ha lokala förutsättningar för uttag av elnätsavgifter inskrivna i sina ägardirektiv. I Göteborg Energis fall innebär det att elnätsavgiften ska ligga under genomsnittet i landet, vilket betyder att göteborgarna inte har drabbats av de stora höjningar av elnätsavgiften som den allmänna debatten kan ge sken av.

Biogasens förutsättningar

De marknadsmässiga förutsättningarna för biogasproduktion i Sverige har under året påverkat oss, liksom andra svenska producenter, negativt. Den huvudsakliga förklaringen är skillnaden mellan hur stödsystemen för biogas fungerar i Sverige jämfört med i Danmark. I Sverige gynnas biogasen framför allt genom att användningen inom transport- och värmesektorn är skattebefriad. I Danmark ges däremot ett produktionsstöd, som gör att gasen kan säljas på marknaden till priser som är under produktionskostnaden. Problemet uppstår när systemen möts på den öppna marknaden. Den danska gasen importeras i stora mängder till priser som svenska producenter inte kan konkurrera med på grund av det danska produktionsstödet.

Nationell bredbandsstrategi

Vad gäller stadsfiber har en av de viktigaste frågorna under året varit den nationella bredbandsstrategi som regeringen presenterade i slutet av 2016. Visionen är ett helt uppkopplat Sverige som skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet och som driver tillväxt och innovativ produktion. Inom ramen för strategin har Post- och telestyrelsen (PTS) bland annat fått i uppdrag att utreda kommunernas roll på bredbandsmarknaden och undantag från den kommunala lokaliseringsprincipen. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 30 juni 2018.

De kommunala stadsnäten har stor betydelse för utbyggnaden av bredband i Sverige och den nya strategin ökar kraven för att bygga stadsfiber till alla i Göteborg. För vår del är det positivt att PTS får ett uppdrag att kartlägga hinder och undersöka hur tillståndsprocesser kan förenklas och tydliggöras. De upplevs idag i många fall som komplicerade och tidskrävande, vilket påverkar utbyggnadstakten i negativ riktning.
En annan fråga som har haft betydelse under året är regeringens beslut om sänkt skatt på el för datacenter som trädde i kraft den 1 januari 2017. Sänkningen innebär att datacenter får samma skattenivå på el som den elintensiva industrins tillverkningsprocess, det vill säga 0,5 öre/kWh. För oss betyder sänkt energiskatt förbättrade möjligheter för ny etablering av datacenter.

Göteborgs stadsutveckling i fokus

På det lokala planet påverkas Göteborg Energis verksamhet i hög grad av den omfattande stadsutveckling som pågår i Göteborg. Sex nya stadsdelar ska växa fram i den centrala staden och bostäder, kontor och lokaler ska kunna anslutas till våra el-, fjärrvärme-, fjärrkyla- och stadsfibernät. Stadsutvecklingen under mark är en förutsättning för att utveckla staden ovan mark. Detta innebär bland annat att vi räknar med att genomföra investeringar motsvarande 10–14 miljarder kronor under en tioårsperiod.