Stockholm gjorde en banbrytande resa där trädgårdsavfall behandlades så att utsläpp försvann från atmosfären. Nu står Göteborg i biokolsstartgroparna för att fortsätta att utveckla och hitta egna sätt att utnyttja fördelarna. Vad går att lära av huvudstaden?
Mattias Gustafsson är biokolsexpert på konsultföretaget Ecotopic. Han var också en av de drivande i Stockholm Stads satsning på biokol.
— När det gäller det här systemet och den typ av material vi använt så var vi först i världen, och då får man vara ödmjuk för att det alltid är lite svårare. Vi har ställts inför en mängd utmaningar, så vi har lärt oss otroligt mycket även om det ibland varit frustrerande, säger han.
Det var till Bloomberg Mayors Challenge 2014 som projektet med att omvandla trädgårdsris till biokol tog sin början. Och även om det hänt mycket sedan dess och biokol blivit lite mer känt kommer det fortfarande att vara väldigt nytt för många.
– Det är viktigt att ha med sig när man formulerar till exempel tillståndsansökningar för att bygga anläggningar eller föreslår att biokolet ska ner i jorden – att det är inte självklart att alla vet vad det handlar om, säger Mattias Gustafsson.
En lärdom från Stockholm är just att kunskapen är viktig. Både på hög nivå hos politiker som fattar besluten och hos medborgarna som ska få lära sig vad deras ris kan vara bra för.
– Vi engagerade koloniföreningar där vi föreläste om biokol samt gav dem som ville biokol för att göra en testyta; med och utan biokol. Det skapade ett samtal kring biokol bland de odlingsintresserade.
– En annan sak var att alla kunde hämta ut tio liter biokol vid återvinningscentralen där den första anläggningen låg. Det var både informativt och en fin gest att visa vad trädgårdsavfallet ledde till.
När biokol används i odlingar skapas en kolsänka – kolet hamnar i jorden i stället för som utsläpp i atmosfären. Dessutom hjälper det odlingarna tack vare sin porösa struktur.
Men det finns ytterligare möjligheter med biokolet. Under den så kallade pyrolysen där riset bränns i höga temperaturer i syrefattig miljö kan man ta vara på värmen och skjuta in den i fjärrvärmesystemet.
– En väldigt bra sak i projektet var att vi satte alla stora aktörer i samma rum och diskuterade de här frågorna. Det var Stockholm Vatten och Avfall, Trafikkontoret och Stockholm Exergi (fjärrvärme).
En annan bra sak – av mer kommunikativ karaktär – var att Stockholm Vatten och Avfall ett år passade på att berätta om vad biokol är och hur det fungerar i den årliga kampanjen för att återvinna julgranar.
– Många såg detta och fick en förståelse för att granen kunde användas till något nytt. Så genom kampanjen fick vi in bra material och ökade dessutom kännedomen.
Har du koll på alla vinster det ger att producera och använda biokol? I en stadsmiljö kan det skapa stora fördelar både för klimatet och för dem som bor i staden. Här har vi samlat svar på frågor kring biokol och hur det fungerar, allt för att du ska kunna lära dig mer.
Biokol är organiskt material (såsom växtavfall och restprodukter från lant- och skogsbruket) som genomgått upphettning under syrefattiga förhållanden, vilket kallas pyrolys. Resultatet blir ett poröst och stabilt material med god vätskehållande och näringsbindande förmåga som kan användas för att förbättra jorden. Biokol förmultnar väldigt långsamt och återgår inte till atmosfären på uppemot tusen år.
Pyrolys är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500–1000°C, i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i gasform, medan en rest i fast eller flytande form blir kvar. Pyrolys är därför en form av termisk nedbrytning. Förkolning är ett exempel på pyrolys. Pyrolys skiljer sig från förgasning, en annan liknande process. Under förgasning tillsätts en viss kontrollerad mängd vattenånga och/eller syre, medan pyrolys sker utan syre.
Ris från trädgårdsavfall är ett lämpligt material eftersom det är svårt att röta det till biogas och det tar för lång tid att kompostera. Riset håller ofta en alltför ojämn kvalitet för att biokraftvärmeverk ska vara intresserade av att använda det som en energikälla, samtidigt som det tar upp onödig kapacitet på ett avfallskraftvärmeverk, som i stället behövs för betydligt ”smutsigare” avfall. Att göra biokol av ris från trädgårdsavfall genom pyrolys är därför en mycket attraktiv avfallsbehandlingsmetod.
Biokol förbättrar en rad egenskaper i jorden. Den porösa strukturen i biokol gör att det bevarar fukt bra, samtidigt som det gynnar mikroorganismer och tillgängliggör näringsämnen för växter. Om det blandas med gödsel och/eller kompost blir effekten extra bra för växtligheten. Vid torka hålls gräs och växter levande och gröna längre.
Biokolet skänker jorden en bättre och mer porös struktur, med god vattenhållning och livsutrymme för mikroberna. Rötterna får mer syre och det skapas perfekta förhållanden för bakterier och mykorrhizabildning. Mikrolivet i marken gynnas. Att blanda biokol i jorden för att öka bördigheten är väl beprövat. Amazonas mäktiga lager av terra preta är ett välkänt och omtalat exempel på jordförbättring med biokol.
Biokol fungerar dessutom mycket bra för att filtrera och hålla kvar dagvatten (regnvatten) från hårdgjorda ytor i stadsmiljö. Det gör att problemen med översvämningar och spridning av orenade miljögifter i staden från dagvattnet kan hindras om man bygger uppsamlingsmagasin/filter av biokolet.
En stadsmiljö upplevs trevligare med träd i miljön som minskar risken för höga temperaturer. Det kan finnas svårigheter att få träd att trivas och få tillräckligt med vatten till sitt rotsystem när alla ytor är täckta med asfalt och betong. Om man använder sig av biokolets fukthållande egenskaper genom att tillsätta biokol vid plantering, kan man få träden att växa bättre, utan att dess rotsystem behöver breda ut sig och i värsta fall leta sig in i vattenledningar.
En extra intressant applikation av biokol är just för trädplantering i städer, då man samtidigt som man gynnar en trevlig grön miljö i staden och undviker skador från trädens rötter, också kan skapa uppsamlingsmagasin för regnvatten och förhindra översvämningar och dessutom samtidigt få en rening av detta vatten innan det rinner vidare ut i hav och sjöar.
Som bonus får man dessutom en kolsänka för klimatet, eftersom man förhindrar koldioxidutsläpp från biomassan när man binder kolet i jorden. Vid produktionen undviker man ett avfallsproblem och producerar dessutom ett överskott av värme som blir till fjärrvärme.
Genom att hindra att växtavfall förmultnar och läcker koldioxid tillbaka till atmosfären och i stället binda kolet i marken under uppemot tusen år, minskas klimatpåverkan.
Biokol belastar inte klimatet, utan hindrar koldioxid från att återgå till atmosfären.
Biokolet från Renovas anläggning förväntas ge en kolsänka på 8 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar ca 1 000 göteborgares klimatavtryck (om man räknar med att varje person ger upphov till 8 ton CO2e per år enligt Göteborgs tidigare klimatstrategiska program)
Idag hittar man det största intresset för biokol i städerna, där biokolet har synbar effekt på möjligheterna för växligheten att växa sig stor och grön i urbana miljöer. På längre sikt kan lantbrukare med framför allt lättare jordar vara intresserade av att stärka markens bördighet med biokol. Även trädgårdsintresserade kan redan idag tar vara på biokolets klimat- och odlingsnytta, även om den marknaden är relativt liten.
Renova ska bygga och driva en anläggning för biokol. Göteborg Energi ska ta emot värme från denna anläggning till fjärrvärmesystemet.
Det är dyrare än vissa andra metoder för kolinlagring i mark, men billigare än CCS (Carbon Capture & Storage). Vad gäller jordbruket är det framför allt en stor engångsinvestering jämfört med att du gör en årlig insats för ökad kolinlagring.
Det kommer inte att ensamt bidra till att lösa klimatproblematiken, men kan vara ett attraktivt verktyg att använda tillsammans med många andra.
Vi behöver få med biokol som kolsänka inom CDM/Parisavtalet. Vi behöver få tydliga riktlinjer inom lagstiftningen för hur man ska hantera en anmälnings- eller tillståndsprocess för denna typ av teknik.
Askrika
och fuktiga material har lågt värmevärde vilket gör att man vanligen behöver
stödenergi samtidigt som man får ut liten mängd kol och stor mängd aska. Det
innebär till exempel att gräs och löv är svårhanterat, ved betydligt enklare.
Lagring av trä innebär brandrisk, men det är överkomligt. Gällande trädgårdsris så är det inget större problem då planteringssäsongen är ungefär samtidigt. Problem kan vara att man inte har tillräckligt med biomassa för processen. Men det är inget stort problem för utvecklingen.
Följer man reglerna för EBC (European Biochar Certificate) så undviks ev. miljöproblem. Mer info finns här: https://www.european-biochar.org/en
Vissa anser att den bör användas för att ersätta fossilt kol, och gör bäst nytta om den eldas upp. Andra att kol är kol, så oavsett vilket kol du eldar upp så blir det utsläpp till atmosfären, och därför bör den användas som jordförbättring, där den också kan bidra till ökad växtlighet och därigenom ytterligare ökad kolinlagring genom växterna.
Ja. Det finns en plattform som heter Puro från Finland som säljer utsläppsrätter från Svenska biokolsproducenter. Ecoera från Sverige har sålt mycket till ett stort amerikanskt bolag som heter Shopify. Företaget Biokolprodukter säljer jordar med kvantifierad och certifierad kolsänka där kunden kan räkna in kolsänkan i sitt projekt eller i miljörapporteringen. Snabbmatskedjan Max använder biokol bland andra åtgärder för att kompensera för sin klimatpåverkan.
Det finns olika tekniker för att blanda biokol med gödselnäring men i stort handlar det om att antingen ladda med flytande gödning eller med fast gödning. Det kan pumpas in direkt i biokolsäckarna eller blandas in i komposten som biokolet sedan ändå ska blandas med. I bästa fall finns också tid att låta biokolet blanda ihop sig med laddningen en tid – för fastgödning blir det bättre ju längre tid det får blandas.
Om man ska jämföra biokol med andra typer av kol så är det träkol som det liknar mest. Det finns träkol som skulle kunna ha liknande fördelar som biokol som jordförbättrare – men kring biokol finns det regler att hålla sig till gällande föroreningar och utsläpp.
Trafikkontoret i Stockholms stad har en växthandbok där olika blandningar anges för respektive användningsområde.
Ja i en termisk pyrolys behöver materialet torkas om det inte redan är tillräckligt torrt. Fukthalten i biomassan styrs av vald teknik.
För att bli certifierarad enligt EBC är det ett spann på 350–1000 grader som gäller. Det är ett stort spann, men det vanligaste är 500–800 grader. Det blir ofta lite mer biokol som du får ut vid lägre temperaturer – men det är ett biokol som kanske inte är riktigt lika stabilt som vid högre temperaturer.
Biokolet tillför flera funktioner beroende på jordens beskaffenhet. I mer sandiga jordar uppnås största fördelar där både fukt och näring bibehålls till fördel för växtligheten. I kompakterade jordar lämnas plats till växtlighetens rotsystem och gasutbyte.
Det är absolut dyrare med en biokolpanna än med en flispanna. Men det du gör är att skapa fler produkter – i stället för en aska som inte går att gör att göra så mycket med så får du en produkt du kan sälja.
Om anläggningen går bra behöver processen vid pannan inte övervakas så noga. Men blir det mycket stopp blir det givetvis mer personalintensivt.
Och även om det finns likheter med en kolmila är det ju helt annorlunda. Till exempel är det inga utsläpp från biokolspannan. En kolmila släpper ju ut mycket gaser i luften – de gaserna tas om hand i biokolsprocessen. Dagens teknik är ännu under uppbyggnad och det är idag mycket handarbete för att få ihop pannorna. När det blir serietillverkning kommer säkerligen priset på investeringen att gå ner.
Det beror på hur mycket du väljer att ta ut. Det här är processer som måste startas. Men för att göra det enkelt så blir det ungefär 1/3 av materialet som blir biokol, 1/3 som blir värme och den sista tredjedelen går åt till att hålla processen i gång. [ME2]
Merkostnaderna för att producera biokol kommer att bekostas av dem som köper biokol och fjärrvärme från biokolsanläggningen. I dagsläget ser kostnaderna för att bli av med sitt trädgårdsavfall att inte påverkas. Ej heller antalet kärl. (Dubbelkollar ni med Lia?)[ME3]
Det finns flera tänkbara avsättningar för biokolet. Det kan till exempel användas i offentliga och privata planteringar eller som fördröjningsmagasin för dagvatten. Lokala jordbruk kan också komma att använda biokol om nya incitament gör det mer ekonomiskt intressant.
Renova undersöker olika tänkbara platser för anläggningen.
Renova diskuterar användningen av biokolet med flera aktörer i Göteborg.
I ett första skede tittar Renova på möjligheterna att använda svårhanterat trädgårdsavfall för att göra biokol. I ett senare skede kan det bli intressant med mer material som blir biokol, beroende på efterfrågan på biokol och klimatpositiv fjärrvärme.
Renova undersöker för närvarande förutsättningarna för en lokal biokolsanläggning så det är för tidigt att spekulera kring när produktion och försäljning av biokol kan vara i gång.