Den svenska skogens hälsa
I spåren av pandemin har vi promenerat som aldrig förr och många av oss har tillbringat mer tid i skog och mark. Men hur mår den svenska skogen? Vore det bäst för klimatet om människan lät skogen vara ifred?
Det räcker att åka tåg mellan Sveriges två största städer för att se en faslig massa barrträd. Eller att landa på Landvetter flygplats för den delen. Och då är det en viskning i jämförelse med skogarna som breder ut sig längre norrut i landet. Ändå kan man i debatten ibland få intryck av att det i princip inte finns någon skog kvar.
Hur är egentligen läget för den svenska skogen? Som vanligt beror svaret på vem man frågar. Vi frågar Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola. Han har en bakgrund som agronom och 25 års erfarenhet av studier av biobaserad energiproduktion. Han äger och vårdar dessutom sin egen skog som tillhör släktgården utanför Hässleholm.
– Miljörörelsen svartmålar läget och jämför med avverkningen av tropisk regnskog, vilket jag inte håller med om. Företrädare för skogsindustrin å sin sida hävdar att allt är bra, vilket inte heller riktigt stämmer. Jag skulle säga att den svenska skogen i jämförelse med många andra länders skog mår bra, men att den skulle kunna må ännu bättre, säger Pål Börjesson.
Han betonar att det är stor skillnad på olika skogsägare. Större bolag har oftast en medveten och enhetlig strategi om hur de brukar jorden, men ungefär hälften av den svenska skogen ägs av 330 000 mer eller mindre små privata skogsägare som har vitt skilda mål med sitt skogsägande.
– Vissa är måna om sociala värden och diversitet, andra driver sin skog hårt och utan att tillräckligt beakta mer miljömässiga värden.
Enligt Naturvårdsverket uppfyller inte Sverige miljömålet om Levande skogar. För att bevara den biologiska mångfalden behöver bland annat mer skog skyddas, enligt verket.
Men för den som får sitt levebröd från skogen är det inte bara att låta bli att avverka. Man kan inte riktigt begära att de för det gemensammas bästa ska avstå sin lön.
– Det där är en stor knut att lösa; hur skogsägare ska bli ekonomiskt kompenserade för att de gynnar samhällets bästa. För att vi medborgare ska kunna komma ut i skogen eller för att vissa sällsynta arter av insekter ska överleva.
Det är Skogsstyrelsen som samordnar bedömningen av ett område och som träffar ett eventuellt naturvårdsavtal med markägaren.
– Många skogsägare är intresserade av att värna naturvärden men är oroliga för sin ekonomi. Den som har gammal skog måste helt enkelt få ersättning för att inte hugga ner den.
I slutet av 2020 kom miljödepartementets 1200 sidor tjocka skogsutredning Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård iskogen som nu är ute på remiss hos länsstyrelser, rättsinstanser, regioner, myndigheter och organisationer som Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna Birdlife Sverige och Jordens vänner. Remissvaren ska vara lämnade 30 april 2021 och så småningom ska utredningen mynna ut i ett förslag.
Ibland höjs röster som hävdar att det bästa för klimatet vore att helt sluta bruka den svenska skogen, är det så? Nej, säger Pål Börjesson.
– Argumentet för det brukar vara att skogen binder kol. Men skog binder som mest koldioxid när den växer som mest, alltså under sina 30-40 första år. Därefter avtar det och när skogen är gammal är det i stort sett plus minus noll. Då bör den förnyas med ny skog samtidigt som man får råvara till produkter som ger bra klimatnytta, säger Pål Börjesson.
Pål Börjesson säger också att det finns en föreställning om att skogen utvecklas till sitt mest värdefulla tillstånd om människan låter den vara. Men ibland krävs aktiva åtgärder för att skapa biodiversitet. Vissa träd behöver hållas undan för att inte kväva andra mer sällsynta och värdefulla, till exempel.
– Och den skog som av människor uppfattas som fin att vistas i är oftast rejält röjd och gallrad så att det växer mossa och svampar och en blandning av träd, säger han.
