Första milstolpen för ny biopanna

För ett år sedan sattes spaden i marken för Göteborg Energis största klimatinvestering någonsin – en ny biobränsleeldad ångpanna vid Rya kraftvärmeverk. Med bottenplattorna för panna och bränslehantering på plats har projektet nu nått sin första viktiga milstolpe i rekordfart.

Solen skiner och träden har fortfarande kvar sina löv när projektledare Maria Östman, biträdande projektledare Joakim Axelsson och Magnus Bengtsson från entreprenören Veidekke, visar runt på sajten där den nya pannan ska byggas och integreras med befintliga Rya kraftvärmeverk.

Magnus Bengtsson är projektchef för Veidekkes del av projektet och den person som ska se till att den nya pannan har en stadig grund att stå på. Ett inte så lite komplicerat arbete ska det visa sig.

– Framför allt är det projektets tighta tidsplan som har varit en utmaning. Vi påbörjande till exempel schaktningsarbetena innan det var bestämt hur allt skulle se ut och vad vi skulle stöta på i marken, vilket kan ge lite ont i magen. Men allt har gått bra hittills och vi är klara i tid, säger han.

– Mark- och betongarbetena är ett riktigt hantverk, ett pussel där alla bitar måste komma på exakt rätt plats för att vi ska kunna gå vidare med projektet. Själva pannan är mer som en byggsats som sätts ihop, vilket självklart också har sina utmaningar, förklarar Maria Östman.

En milstolpe har uppnåtts när bottenplattorna nu står klara för den nya biobränsleeldade ångpannan vid Rya kraftvärmeverk.

Men vi tar det från början. Göteborg Energi har ett mål om att all fjärrvärme vid utgången av 2025 ska vara helt baserad på förnybara och återvunna källor. Den viktigaste åtgärden för att nå målet är den nya pannan som eldas med biobränslen som skogsflis och returträ. En investering som också är central för att nå Göteborgs klimatmål.

– Ren, hållbar energi är avgörande för att vi ska lyckas med den gröna omställningen. Med den nya anläggningen på Ryaområdet tar vi det sista steget i utveckling av fjärrvärme baserad på förnybara och återvunna källor, och uppfyller samtidigt ett av de centrala målen i stadens miljö- och klimatprogram. Det känns riktigt bra, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) när han deltog vid det ceremoniella första spadtaget i november förra året.

Och sedan dess har allt gått snabbt. Schaktning, pålning och gjutning av den stora betongplattan där pannan ska byggas samt bottenplattorna för den separata bränslehanteringen är nu klart. Tusen pålar på mellan 1–28 meter har tryckts ner i marken för att ge byggnaderna en stabil grund och 4 800 kubikmeter betong har gjutits.

För att panna och bränslehantering ska kunna byggas är det viktigt att så kallat ingjutningsgods hamnar på millimetern rätt. Valmet som levererar pannan och Raumaster som levererar den yttre bränslehanteringen har i sin projektering pekat ut exakt var mängder av rör, pelare och tung utrustning ska sitta. Olika typer av stålkonstruktioner gjuts in i för att överföra dess vikter till betongen.

– Du har en chans att göra rätt. Sitter ett ingjutningsgods på fel ställe så blir det stora problem när byggnaderna uppförs. Vi har fem mätingenjörer på sajt som har väldigt mycket att göra, säger Maria Östman.

En annan utmaning är arbetsytan runt Rya kraftvärmeverk som är trång.

– Det är inte lätt att få plats. Hittills har vi haft 70 personer som mest på plats men när bygget av panna och bränslehantering drar i gång på allvar kommer vi att vara runt 450 personer som jobbar här. Med byggbodar och annat som måste komma på plats blir detta nästan som ett eget el- och VA-projekt, säger Joakim Axelsson och skrattar.

Driftsättning av pannan är planerad till vintern 2025/2026. Med många medarbetare på plats och en tight tidsplan som måste hållas är fokuset på arbetsmiljö och säkerhet starkt i projektet. Projektet har även valt att behålla rollen som byggarbetsmiljösamordnare, BAS-U, hos byggherren, det vill säga hos Göteborg Energi.

– Det är annars vanligt att denna roll delegeras till huvudentreprenören. Med samordningsansvaret hos oss som beställare har vi möjligheten att följa upp och styra att regelverket uppfylls. Vi har inte fått några anmärkningar i de inspektioner som gjorts av Arbetsmiljöverket, säger Maria Östman.

– Tidsplanen i kombination med många yrkesarbetare och maskiner på liten yta är en arbetsmiljöutmaning men vi försöker ta hand om alla medarbetare på bästa sätt. Hittills har det fungerat bra utan alltför stora incidenter, säger Magnus Bengtsson.

När bottenplattorna nu är klara går projektet in i nästa fas. Sajten lämnas över till Valmet och Raumaster som drar i gång bygget av pannan och bränslehanteringen.

– Överlämningen är verkligen en milstolpe i projektet och om allt går som planerat kommer vi att hålla vår tidsplan, säger Maria Östman.