Kan vi få elbrist i Sverige?

Elbrist är ett ord som dykt upp allt flitigare i nyhetsrapporteringen under de senaste åren. I dag oroar sig därför många för att vakna upp till en strömlös morgondag. Trots att Sverige exporterar mer el än vad vi importerar hotas vi av elbrist, vad beror det på?

Stamnätet tillkom på 1930-talet, vilket medförde att svenska kraftverk kunde samköra el över hela Sverige. Under 1960- och 1970-talet byggdes nätet ut med de regionala och lokala elnät som används än i dag. Det innebär att vårt nät är dimensionerat efter bedömningar om samhällsutveckling som gjordes för uppåt 60 år sedan. 

Dagens urbanisering och digitalisering har gjort att elnäten snart inte har tillräckligt med kapacitet för vissa delar av landet. Elnätet är helt enkelt för trångt på sina ställen. Det är främst storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och södra Skåne som ligger i riskzonen att drabbas av kapacitetsbrist. 

– Stockholm och Malmö har redan akut elnätsbrist, säger Erik Axelsson, affärsutvecklare på Göteborg Energi. När bageriet Pågen ville bygga ut sin produktion i Malmö blev det problematiskt då man inte kunde garantera dem tillräckligt med el. I Stockholm ser vi att utökning av tunnelbanor och elbussar har problem. I Göteborg ökar elbehovet. Här är kapacitetsbristen inte långt borta. Just nu står Rya kraftvärmeverk för en knapp tredjedel av Göteborgs totala effektbehov.

Stora delar av vår elproduktion sker i norra Sverige medan elanvändningen är som störst i de södra delarna. Då trycket på el ökar, behöver kraftledningarna ökad kapacitet för att kunna transportera de mängder som efterfrågas.

– Vi har en överföringsbrist från norr till söder och i storstadsregionerna måste man vidga en del flaskhalsar. Egentligen är det inte så svårt att åtgärda det, men det är dyrt och tar tid, säger Erik.

I Sverige använder vi ungefär 140 TWh elenergi varje år. Vår inhemska produktion, som är fossilfri till 98 procent, täcker vårt behov. Samtidigt är vi en del av norra Europas elmarknad som köper och säljer kraft mellan landsgränser. Tillsammans står vatten- och kärnkraft för 80 procent av den svenska elproduktionen. Det är en bidragande faktor till att vårt elpris varit lägre än omvärldens, därför har också exporten varit högre än importen.  

– Att sluta exportera el skulle inte råda bot på kapacitetsbristen. Elenergi och effekt finns i Sverige, men vårt elnät kan inte transportera den efterfrågade elen, det saknas nätkapacitet. Vår basproduktion av vatten- och kärnkraft gör snarare att vi har ett överskott på el, säger Erik. 

Kärnkraften står för ca 40 procent av elproduktionen i Sverige och har från år 2021 sex kärnkraftsreaktorer i drift som producerar ungefär en tredjedel av den el som vi använder. Flera av dessa står i tur att avvecklas. Enligt de svenska energi­- och klimatmålen ska energiproduktionen år 2040 vara 100 procent förnybar och bestå av vatten-, sol och vindkraft. Vindkraft växer snabbt, men står ännu för en mindre del av elproduktionen (cirka 11 procent år 2018). 

– Vindkraften är det energislag jag ser som huvudsaklig ersättare till kärnkraften. Men eftersom man ännu inte knäckt energilagringsfrågan kan vindkraftverken inte leverera energi när det är vindstilla, säger Erik. 

Faktorer som digitalisering, nyetableringar, elektrifiering av fordonsflottan, nya batterifabriker och serverhallar kräver ökad elnätskapacitet. Så hur kommer de gå för samhällsutvecklingen?

– Elektrifiering av transporter och industrier riskerar helt enkelt att avstanna om vi inte löser nätkapacitetsbristen.

Vad är lösningen på nätkapacitetsbristen då?

– Om vi ska elektrifiera samhället måste vi bygga ut elnätet. Sedan finns smarta lösningar för att nyttja elnäten så långt som möjligt. Exempelvis att vissa elanvändare minskar sitt elbehov enskilda timmar när kapaciteten blir begränsad. Man borde även gynna och bättre nyttja den möjlighet som fjärrvärmenäten ger med elproduktion via kraftvärmeverk.