Sol, vind eller vad? Var kommer elen från i framtiden och hur dyr kommer den att bli?

Göteborg och Västsverige är Sveriges tillväxtmotor. Det är här framtidens hållbara lösningar först ser ljuset: innovation, industri och transport i samspel. Den här utvecklingen kräver energi. Mycket energi. Beroende på vilka nyetableringar som blir av och hur samhället utvecklas räknar man med att elbehovet kommer bli minst det dubbla mot i dag. 

– Elsystemet är komplext och det är väldigt många faktorer som spelar in. Men det vi vet är att vi behöver vara proaktiva för att kunna möta behoven. Och vi behöver agera ihop med kunder och näringsliv för att bli framgångsrika, säger Christofer Åslund, senior advisor på Göteborg Energi.

Var kommer elen komma från i framtiden?

El måste produceras och förbrukas i samma stund. Det påverkar vilken typ av energiproduktion som kommer byggas. Vindkraften är just nu det energislag som kostar minst att bygga ut. Men det måste blåsa för att det ska ge energi och detsamma gäller för solenergi som kräver att solen lyser. Vi behöver dock pålitlig el alla timmar, oavsett vad SMHI:s väderrapport säger.

- Alla kraftslag kommer behövas i en välavvägd mix så att systemkostnaderna kan hållas nere, säger Christofer Åslund.

För framtidens samhälle och energiproducenter gäller det alltså att väga in både planerbarhet och kapacitet för de energislag man väljer, för att systemet ska fungera som helhet. Dessutom till en rimlig kostnad. 

Det här är läget för respektive energislag i dag.

Vindkraft

Det energislag som stått för det största tillskottet av ny energi in i systemet de senaste åren. Billigast att bygga ut och med kort byggtid. Däremot är processerna att få tillstånd att bygga ofta långdragna. Det finns en stor teoretisk potential för utbyggnad – men en ovilja hos många medborgare att ha vindkraftverk i sin närmiljö gör det svårbedömt. 

Även havsbaserade vindkraftverk är en stor möjlighet med säkrare och hårdare vindar på platser där elen inte behöver transporteras så långt. Problemet här är att byggkostnaderna är högre.

Vindkraft går inte att planera – och måste därför stöttas av till exempel vatten- eller kärnkraft.

Andel av totala produktionen 2023: 34 TWh – 21 procent.

Solkraft

Solkraften har sett en snabb teknisk utveckling. När det kommer till storskalig produktion ligger solenergin efter – men den växer stadigt och under 2023 byggdes produktionen av solenergi ut med 58 procent. Axfoodkoncernen bygger just nu Sveriges största solcellspark i Hallstavik – 101 fotbollsplaner stor. Den beräknas producera el motsvarande årsförbrukningen för 600 villor.

Solkraften går likt vindkraften inte att planera.

Andel av totala produktionen 2023: 3 TWh – 2 procent.

Vattenkraft

Sedan länge basen i svensk energiproduktion. Ett planerbart och balanserande energislag. När det behövs mycket energi går det att öka flödet igenom turbinerna – och när det inte behövs lika mycket kan flödet minskas. 

Möjligheterna till utbyggnad är dock uttömda som det ser ut i dag. Vissa kraftverk kanske kan uppdateras till högre effekt – samtidigt som andra kanske kommer stänga.

Andel av totala produktionen 2023: 66 TWh – 40 procent.

Kärnkraft

Planerbar och storskalig stabil produktion. Efter en period där kraftverk stängts ner i Sverige börjar det nu möjliggöras för ny produktion. Exakt hur är ännu inte säkert. Det kan röra sig om nya anläggningar eller förlängd livslängd på nuvarande reaktorer. Även småskaliga kärnkraftverk har nämnts – så kallade SMR –som möjlig väg framåt för Sverige. 

Nackdelar för kärnkraft är att ny produktion ännu är dyr och tar lång tid att bygga ut samt att avfallet måste långtidsförvaras på ett säkert sätt. 

Fördelen är stort tillskott med planerbar energi in i systemet.

Andel av totala produktionen 2023: 47 TWh – 29 procent.

Kraftvärme

Sveriges byggnader behöver värmas upp. Det görs bland annat genom fjärrvärme. I Göteborg tar vi tillvara på mycket spillvärme från industrierna och avfallshanteringen – men även här och runt om i Sverige eldas det också i kraftvärmeverk – och då produceras också el. 

Andel av totala produktionen 2023: 13 TWh – 8 procent.

Mixen i olika faser

Det kommer behövas ny energiproduktion. Hur mixen av energislag blir beror på många olika faktorer. En faktor är hur snabbt energibehovet ökar - om energibehovet ökar väldigt snabbt kommer förmodligen mixen innehålla mer vindkraft tidigt då det går snabbare att få i produktion. 

En annan stor faktor är politiken som sätter spelreglerna.

- Om politikerna i Sverige eller på EU-nivå vill främja eller stävja ett visst energislag kommer det starkt att påverka energimixen, säger Christofer Åslund. 

Balansering, reservkraft och stödtjänster

För att säkerställa att elproduktion och elförbrukning möts varje sekund har den balansansvariga myndigheten Svenska Kraftnät olika marknader för att ersätta resurser som kan tillföra el vid brist eller strypa produktion vid överskott. Vattenkraften utgör den huvudsakliga reglerresursen men även batterier och snabbstartade gasturbiner spelar en allt viktigare roll. 

Vad påverkar elpriset?

När de statliga myndigheterna Svenska Kraftnät och Energimyndigheten räknat på vad elpriset kommer bli i Sverige på sikt har de tittat på olika scenarier av energibehov och produktionsmix. De ser ett pris som varierar mellan 50–60 öre per kWh år 2045 i Göteborgs elprisområde, före nätavgifter och skatt. Den uppskattningen är ett årsmedel. 

-Men med ett ökande energibehov – och en stor andel ickeplanerbar elproduktion – kommer med stor sannolikhet också den så kallade volatiliteten att öka, alltså att priset kommer svänga uppåt och neråt i större utsträckning, säger Christofer Åslund.

Svängningarna har bland annat att göra med hur energibehovet förändras över dygnet, det går åt mindre energi när alla sover än när många lagar mat samtidigt eller startar upp produktionen i industrin. Men svängningarna är också säsongsbetonade. På vintern går det åt mer energi för att värma upp våra hem och arbetsplatser. 

Sett till historien är 50-60 öre per kWh i medelpris en ökning. Kring millennieskiftet kostade elen runt 20 öre per kWh före skatter och nätavgifter. Men även innan energikrisen 2022 – då årsmedelpriset i Sverige var 145 öre per kWh – har det funnits tillfällen där priserna varit över 50 öre. Vintern 2009/2010 var det till exempel väldigt kallt samtidigt som kärnkraftverken hade bekymmer.  

Hur kan hela Göteborg hjälpas åt?

För att Göteborg, Västsverige och i förlängningen hela Sverige ska vara konkurrenskraftigt behövs energi. Energin behövs i tillräcklig mängd, med tillräcklig kapacitet och med tillräcklig planerbarhet. Dessutom ska det samtidigt ge nätägare och elproducenter skälig ersättning för att nyinvesteringar skall kunna genomföras.

En av den svenska industrins stora konkurrensfördelar historiskt sett har varit säker och prisvärd tillgång till energi. För att den fördelen inte ska gå förlorad kommer vi alla få räkna med att det kan ske förändringar i vår närhet. Det kommer förmodligen grävas för att dra ledningar under jord och det kommer bullra för att byggas ovan jord. 

Går det att påverka sina egna kostnader?

Genom att tillsammans hjälpas åt att minska användningen under delar av dygnet och året kan vi komma långt på vägen till ett smartare energisystem. Det finns många vägar dit. Göteborg Energi har till exempel sedan 2021 baserat en del av nätavgiften på de tre timmar i månaden då varje kund använt mest energi samtidigt. 

Företag kan också se om det går att effektivisera energianvändningen samt använda flexibilitetstjänster.