Vätgas kan bli en viktig energibärare

En stor snackis i energibranschen just nu stavas vätgas. I strävan efter minskade koldioxidutsläpp hoppas både länder och företag att vätgas, som kan lagra energi, ska kunna spela en nyckelroll i det framtida energisystemet. På sikt kan det medföra stabilare priser för vind- och solkraftsproducenter.

En av vår tids stora utmaningar är att klara energiförsörjningen och samtidigt minska utsläppen av koldioxid, för att begränsa vår klimatpåverkan. I övergången från fossila till förnybara energikällor kan vätgas få en viktig roll tack vare sin egenskap att kunna lagra energi. När vi i högre grad övergår till energikällor som är svåra att planera tillgången till, som sol- och vindkraft, kan vätgasen bli viktig för att balansera elnätet.
 
– Överskottsel kan användas till att producera vätgas när det finns gott om sol och vind. När energin sedan behövs kan vätgasen omvandlas till el igen, via en bränslecell eller en gasturbin. Det säger Lars Holmquist, som är omvärldsanalytiker på Göteborg Energi. 

Bränsleceller kan effektivt omvandla vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. De kan ersätta förbränningsmotorer i fordon och användas för energiförsörjning till hus, eller i mindre enheter som mobiltelefoner och datorer.
– Vätgas kommer också att bli en viktig råvara i storskaliga industriprocesser, som raffinaderier och stålverk. Dessa verksamheter har annars små möjligheter att bli fossilfria på annat sätt.

Större förväntningar än någonsin på vätgas

Förväntningarna på vätgasens möjligheter är större nu än någonsin tidigare. I vissa länder, bland annat i Tyskland, är vätgasen redan stor, och EU och flera länder har tagit fram strategier för vätgasutvecklingen. I Sverige har flera företag börjat lansera produkter för framställning och lagring av vätgas.
– I ett Göteborgsperspektiv ser vi exempelvis AB Volvos och Daimlers gemensamma utvecklingsbolag för bränsleceller, säger Lars Holmquist.

Ställer höga krav på säkerheten

Med stora förväntningar och snabb teknikutveckling faller kostnaderna. Behovet av de nyttor som vätgasen kan ge borgar för att vi kan se en snabb utveckling. Men även om stort hopp ställs till vätgasens möjligheter finns det också risker som branschen måste ta i beaktande. Framför allt kan vätgas explodera i kontakt med syre, vilket ställer höga krav på säkerhet vid hanteringen. En annan teknisk utmaning är att vätgasen består av väldigt små molekyler, som slinker ut genom mindre hålrum än andra gasmolekyler gör. Det gör att ledningar som används idag kan behöva förstärkas för att kunna transportera vätgas i framtiden. 

En av de stora utmaningarna är att framställningen av grön vätgas kräver stora mängder el. För att vi ska kunna se en ökad användning i framtiden krävs det att utbyggnaden av förnybar elproduktion och elnät håller jämn takt med efterfrågan på grön vätgas. 

– Om vätgasen utvecklas till en fullskalig ny komponent i energiinfrastrukturen kommer det att få stora konsekvenser för flera aktörer. Med fler ben att stå på kan vi hoppas på ett stabilare energisystem, vilket gynnar många företag. För en producent av vindkraft eller sol innebär det inte minst stabilare priser, om det finns förutsättningar för storskalig lagring, säger Lars Holmquist.