Publicerad mars 2021.
Om 24 år ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxidgaser. Elektrifieringen av samhället är en av vägarna dit. Men tiden är redan knapp för de omfattande strukturomvandlingar som kommer krävas för att skapa ett fossilfritt energisystem i Sverige. Enligt vissa beräkningar kommer omställningen kosta 1 220 miljarder.
Elektrifieringen pågår för fullt i Sverige. Elbilar blir vanligare bland privatpersoner – och transportindustrin med sina lastbilar är på väg att göra samma resa. Det gör att elförbrukningen kommer öka i Sverige. Enligt vissa beräkningar från 140 terawattimmar per år i dag, till 200 terawattimmar 2045. Frågan är var all ny el skall komma ifrån. Eventuellt behövs nästan en fördubbling av produktionen.
Den svenska elproduktionen vilar i dag på vatten och kärnkraft med vindkraft som en snabbt ökande andel.
De två huvudspår som ofta diskuteras för framtiden är antingen en fossilfri och förnybar lösning med i huvudsak vattenkraft och vindkraft – eller en lösning där kärnkraften finns kvar för att stötta upp vatten- och vindkraften.
I Svenska Dagbladet1 belystes frågan nyligen i ett större reportage med utgångspunkt från en rapport av Svenskt Näringsliv2. Där har kostnaden för elektrifieringen i Sverige beräknats till 1 220 miljarder kronor fram till år 2045. Summan består av två huvuddelar:
Energiproduktionen: Beräknas till 670 miljarder enligt Energiföretagen. Ungefär hälften går åt till att öka kapaciteten, den andra hälften till att förnya dagens system.
Elnätet: Beräknas till 550 miljarder.
I artikeln uttalar sig Sveriges energiminister Anders Ygeman om de stora investeringar och förändringar som kommer behöva göras.
– Jag är inte orolig för att vi ska klara omställningen och jag ser ingen risk för att utrullningen av elbilar ska försenas
– Jag är inte orolig för att vi ska klara omställningen och jag ser ingen risk för att utrullningen av elbilar ska försenas, säger Ygeman som också framhåller att ett lågt elpris är viktigt för den svenska industrins möjligheter att konkurrera.
Den kalla inledningen på året har bidragit till en hög energiförbrukning i landet. Torsdagsmorgonen den 4 februari beslutade Svenska Kraftnät att oljekraftverket i Karlshamn skulle startas för att säkra upp. Fossila bränslen användes för att säkra behovet i landet.
Effektfrågan blev återigen synlig för många. När svenska reaktorer har stängts har det lett till att landets behov att tillfälligt lösa energiförsörjningen med fossila bränslen ökat, antingen från egna kraftverk, eller genom importerad el. Det är ytterligare en parameter som påverkar vägen framåt.
I en aktuell rapport från Svenskt Näringsliv 2, argumenteras för att det bästa alternativet ur en kostnadsoptimal synvinkel är en lösning som består av 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft och 1/3 bibehållen och ny kärnkraft. Enligt rapportens simuleringar skulle ett system baserat på 100 procent förnybar energi bli minst 40 procent dyrare.
Intresset för frågan växer. 14 februari ägnades stora delar av SVT:s samhällsprogram Agenda åt frågan.
Då var två partiledare inbjudna som bitvis hade en hård debatt. Det ena partiet lyfte fram småskaliga kärnkraftverk som en framtida möjlighet för Sverige medan det andra partiet hävdade att den tekniken ännu inte finns - och att Sverige redan i dag har överskott av el tack vare utbyggnaden av vindkraften.
Källor: 1 Tomas Augustsson Elektrifieringens nota: 1220 miljarder kronor.https://www.svd.se/elektrifieringens-nota-1220-miljarder-kronor, 20210104
2 Svenskt näringsliv Kraftsamling Elförsörjning Långsiktig Scenarioanalys https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/kraftsamling-elforsorjning-policyrapport_1162250.html, 20201130