Vi gör det bästa av en ohållbar situation.

För att kunna använda el måste den samtidigt produceras och kunna överföras till användaren. Detta är den så kallade effektutmaningen. När el från vind eller sol ersätter t ex kolkraft i vårt nordeuropeiska elsystem ökar effektutmaningen. Det beror på att det inte alltid blåser eller är solsken när vi behöver elen. Dessutom använder vi allt mer el. Vi köper fler elbilar och uppkopplade prylar som ökar behovet av nya energikrävande datacenter. Redan i dag är det på en del ställen trångt i elnäten för att få fram elen som behövs.

Därför är det viktigt att undvika att använda el när det finns bättre alternativ. Fjärrvärme och fjärrkyla är väldigt bra alternativ till värmepumpar och kylmaskiner. Självklart får alla våra privatkunder ursprungsmärkt el från 100 procent förnybara källor. Men vi måste använda all el med omsorg om kolkraften i våra grannländer ska kunna avvecklas.

Vi återvinner stora mängder energi från samhällets avfall. Vi vill samtidigt att det ska bli mindre avfall i framtiden, inte minst för klimatets skull. Speciellt mängderna av fossil plast som hamnar i sopförbränningen. Det är här den största klimatskadan ligger.

Men trots all uppmärksamhet kring plast och återvinning är det fortfarande lite som har hänt. Mycket av den plast som sorteras ut för återvinning återvinns inte utan skickas till förbränning. Varför? En av anledningarna till detta är reglerna för redovisningsansvaret. I dag säger reglerna att det är avfallsbolaget och fjärrvärmebolaget som ska redovisa vilken klimatpåverkan sopförbränningen har. Orsaken är att det har varit enklast så, eftersom det är de som har skorstenarna.

Problemet är att varken avfallsbolaget eller fjärrvärmebolaget bestämmer hur mycket avfall det ska bli, eller om återvinning är möjlig. Det gör däremot producenterna som använder plast och konsumenterna som köper det. Vi tycker att det är dessa som borde redovisa klimateffekterna av hur deras produkter och konsumtion så småningom hanteras. Det skulle ge incitament att vidta åtgärder som minskar klimatpåverkan på riktigt, såsom användning av biobaserad plast eller återvunnen råvara i nya produkter. I dag undviker många aktörer att ta det ansvar som ingen annan än de själva kan ta. Den slutsatsen drar både vi och landets ledande avfallsforskare.

Avfallsförbränning och särskilt förbränning av fossil plast är en het potatis. Kommer den att upphöra?

– Nej, inte helt. Det kommer alltid att finnas material som vi vill ha bort från kretsloppet men som vi inte kan få bort på annat sätt än genom förbränning, till exempel material som har återvunnits flera gånger och blivit för slitet för att användas igen. Avfallsförbränningen kommer att finnas kvar men i mindre omfattning än i dag.

Vad kan vi som konsumenter göra för att avfallsförbränningen ska bli mer hållbar?

– Förutom att jobba med sin egen konsumtion så ska man källsortera sitt avfall. Vi behöver få ut mer material till återvinning istället för att det ska gå upp i rök.

Det finns de som menar att källsortering inte spelar någon roll eftersom plast och annat fossilt material ändå bränns i slutänden?

– Det finns inte en marknad för allt material som vi sorterar ut i dag eller så är det svårt att återvinna av andra anledningar. Men det är ändå viktigt att sortera ut och synliggöra materialet både för producenterna och för de som ska ta hand om avfallet.

Kan vi återvinna bort problemet med plast?

– Nej, återvinning är en viktig del men vi måste också jobba stenhårt med att bara använda lagom mycket plast. Framför allt måste vi se till att minska läckaget av plast och mikroplast i naturen. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt.

Kan vi klara oss utan plast?

– I dag överanvänder vi plast och vi kan klara oss utan mycket av den. Men en del plast är också väldigt bra och hjälper oss att skapa ett mer resurseffektivt samhälle. Lättare bilar och vindkraftverk av kompositmaterial är några exempel på det.

Göteborg Energis presschef Cecilia Erdalen intervjuade Åsa Stenmarck.