AKTIVITETER
UNDER 2022
Göteborg har utnämnts till världens mest hållbara resmål många år i rad. Det gör att vi som energibolag har all anledning att fortsätta våra ansträngningar att leda och inspirera i omställningen. Många göteborgsföretag delar dessa höga ambitioner och vill leda omställningen i sina respektive branscher. För att möjliggöra detta gör vi allt vi kan för att utveckla energisystemet – så att dessa företag kan vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Under 2022 har vi fortsatt resan mot vårt mål att ha fasat ut det sista fossila från vår fjärrvärmeproduktion till 2025.
Tillståndsansökan för ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk fortlöper.
Uppgradering av förnybar produktion i Rya värmecentral är i slutfasen och anläggningen förväntas leverera förnybarvärme till fjärrvärmenätet under säsongen 2022/2023.
Flera mindre biobränslepannor är under planering och fjärrvärmedistributionen förstärks.
Koncernens direkta klimatpåverkan redovisas i koldioxidekvivalenter i tabellen på sid 59 i pdf-versionen av års- och hållbarhetsredovisningen. Dessa utsläpp omfattar förutom koldioxid även läckage av metan från uppgradering av biogas, köldmedia från värmepumpar och kylanläggningar samt svavelhexafluorid från elnätsanläggningar.
Andra utsläpp från vår energiproduktion är kväveoxider, stoft och svavel. Utsläppen mäts kontinuerligt och vi arbetar ständigt för att minska dem. Här kan exempelvis nämnas ny modern panna i Rya värmecentral med ny stoftrening, utrustning för NOx-reduktion samt ny askhantering.
Ändrat bränsle på Rosenlundsverket ger lägre emissioner av stoft och kväveoxider. På Sävenäsverket har vi installerat oljeavskiljare och avstängningsventiler för uppsamling av släckvatten på den utökade bränslegården. Vid Angered värmecentral har vi omprogrammerat styrning av pannor för ökad tillförlitlighet och minskad elförbrukning i kompressorer.
Rya kraftvärmeverks planerade bioångpanna, gestaltad av Gottlieb Paludan Architects.
För att fasa ut fossila bränslen har vi sökt och fått ett nytt tillstånd för vår befintliga el- och värmeproducerande anläggning i Ryahamnen. Vi vill bygga en bioångpanna för att kunna sluta använda fossil naturgas. Samtidigt vill vi anpassa anläggningen så att den ska kunna användas för separat el- eller värmeproduktion. Det motverkar kapacitetsbrist i elnätet. I samarbete med Göteborgs Stad och Sveriges Arkitekter har vi genomfört en gestaltningstävling av den tänkta bioångpannan. Det vinnande förslaget är ritat av Gottlieb Paludan Architects.
Göteborgs behov av el kommer att öka kraftigt de närmaste åren, vilket gör att vi har ökat våra elnätsinvesteringar med 25 procent. Ett synligt exempel på detta är den nya kopplingsstationen som nu börjat byggas på Hisingen för att möjliggöra elektrifiering av industrin. Men Göteborg behöver mycket mer el än så. Vi driver därför på för att Svenska kraftnät ska fördubbla effektkapaciteten till Göteborg innan 2030.
Några av deltagarna på Göteborg Energis marknadsinvesteringsdag 2022.
Våra stora investeringar kräver allt högre effektivitet i vårt arbete och vi har därför fortsatt vår kompetensförstärkning inom inköp under 2022. Vi behöver våra leverantörers stöd för att uppnå vårt mål att minska klimatpåverkan i våra leverantörsled med 90 % till 2030. Vi vill också främja möjligheterna till arbete för göteborgare som står långt ifrån arbetsmarknaden.
För att utveckla våra leverantörskrav och öka affärsmässigheten i våra inköp har vi öppnat upp för mer dialog med nuvarande och framtida leverantörer. Flera aktiviteter har genomförts under året. Under vår marknadsinvesteringsdag kom ca 200 leverantörer för att få veta mer om bolagets kommande investeringar och hur man blir leverantör till oss. På Göteborg Energis webbplats presenteras vår årliga upphandlingsplan, där man också hittar vår uppförandekod samt våra vanligaste miljökrav på leverantörer.
Under året startade vi Effekthandel Väst – en marknadsplats med syfte att frigöra kapacitet i det lokala elnätet. På marknadsplatsen kan Göteborg Energi Nät köpa effektflexibilitet av anslutna elnätskunder för att tillsammans skapa ett mer flexibelt elnät och undvika effekttoppar. Även Mölndal Energi har anslutit sig till marknadsplatsen under året.
Vårt mål är att helt sluta använda produkter som innehåller utfasningsämnen och halvera användningen av riskminskningsämnen till år 2030. Nyttan är inte bara en minskad miljöbelastning utan också en säkrare arbetsmiljö, där vi har en hög medvetenhet om kemiska risker. Med systematisk kontroll och begränsning av kemiska produkter och uppföljning hoppas vi kunna nå vårt mål.
Inköp av utrustning, material och tjänster är nödvändiga för att underhålla och utveckla vårt energisystem. Men det innebär också klimatpåverkan från produktion av komponenter, avfallshantering och transporter. I tabellen till höger kan du få en bild av våra avfallsflöden. Att mängderna avfall varierar från år till år beror främst på vilka investeringar och projekt som vi har genomfört under året. För att minska vårt avfall arbetar vi exempelvis med:
Smartare hantering av massor
Högre andel utsortering
Återanvändning och materialåtervinning
Inköpskrav på leverantörer och produkter
Ökad återföring av bioaskor till skogen. Huvuddelen av askorna återför vi redan i dag till skogen enligt Skogsstyrelsens rekommendationer, medan en mindre andel måste deponeras. Bottensanden från vår biobränslebädd nyttjas vidare som jordförbättringsmaterial och även andra användningsområden utreds.
Restprodukter (ton) | 2020 | 2021 | 2022 |
---|---|---|---|
Bottensand från biopanna | 1953 | 2356 | 1940 |
Flygaska från biopanna (flis och pellets) | 1860 | 2058 | 1632 |
Askor totalt | 3813 | 4414 | 3517 |
Avfallsfraktion (ton) | Kvantitet 2020 | Kvantitet 2021 | Kvantitet 2022 | Behandlingsmetod |
---|---|---|---|---|
Totalt avfall | 35 356 | 41 066 | 47 191 | |
Icke farligt avfall | ||||
Totalt icke farligt avfall | 32 861 | 40 611 | 46 392 | |
Matavfall | 3 | 3 | 6 | Biogasproduktion |
Papper, kartong och wellpapp | 47 | 648 | 39 | Materialåtervinning |
Glas | 9 | 8 | 6 | Materialåtervinning |
Plast | 4 | 4 | 4 | Materialåtervinning |
Metaller och skrot | 143 | 390 | 309 | Materialåtervinning |
Avfall till sortering | 66 | 65 | 45 | Behandling och återanvändning |
Förorenade massor (KM> MKM> FA)* | 13 108 | 35 192 | 38 539 | Behandling och återanvändning |
Massor (<KM)* | 18 172 | 3 846 | 6 661 | Återanvändning |
Vattenhaltigt slam | 343 | 71 | 189 | Behandling |
Icke brännbart verksamhetsavfall | 762 | 206 | 304 | Behandling eller deponi |
Övrigt icke farligt avfall | 203 | 178 | 289 | ** |
Farligt avfall | ||||
Totalt farligt avfall | 2 495 | 454 | 799 | |
Elektronik | 32 | 17 | 35 | |
Batterier | 1 | 4 | 1 | |
Spillolja | 9 | 9 | 16 | |
Ljuskällor | 1 | 1 | 0,3 | |
Förorenade massor (> FA)* | 1 384 | 76 | 590 | |
Transformatorer | 610 | 87 | 27 | |
Kondensatorer och brytare | 0 | 0 | 0 | |
Ledningsstolpar | 87 | 62 | 85 | |
Slam innehållande farliga ämnen | 287 | 173 | 39 | |
Kabelskrot | 8 | 2 | 2 | |
Olja innehållande PCB | 2 | 1 | 1 | |
Övrigt farligt avfall | 75 | 23 | 4 |