Konserthuset halverade energianvändningen och förbättrade inomhusklimatet

Går det att sänka sina kostnader för ventilation och uppvärmning – och samtidigt förbättra innemiljön för människor? Med årstidsanpassad och behovsstyrd ventilation är det möjligt. När Konserthuset ändrade sin driftstrategi halverades energianvändningen.

Konserthuset i Göteborg är en praktbyggnad. En funkispärla byggd 1935 och bas för Göteborgs symfoniker. Det är en byggnad där allt behöver vara i toppklass för musikerna, instrumenten och publiken. Det gäller temperatur och luftfuktighet som behöver vara precisa för att instrumenten ska låta bra och hålla länge. 

Just eftersom det är en gammal byggnad har mycket gjorts genom åren. Men åtgärderna har inte alltid varit i synk med varandra. Eftersom salen ibland är fylld av människor har lösningarna så att säga dimensionerats med full gas. De stora fläktarna som tidigare blåste in för mycket luft på vintern, har lett till att det blir väldigt torrt och kallt – och då har fukt och värme behövt tillföras.
– Nyckeln för oss blev att välja behovsstyrd och årstidsanpassad ventilation, säger Sebastian Örjenfelt på fastighetsbolaget Higab, som äger och förvaltar Konserthuset. 

– Beroende på säsong styrs uteluftflödet med hjälp av kvalitetsindikatorer. 

Ett noggrant utredningsarbete genomfördes. En digital modell av byggnaden och inomhusluften togs fram för att man skulle se hur detta skulle kunna fungera. Själva förändringen blev inte så omfattande. Det visade sig att det räckte med en omprogrammering av byggnadens styrsystem för värme och ventilation.

Konserthusets nya styrning har nu varit igång i ett drygt år. Och förändringen har gett resultat, som till exempel visar en halvering av energianvändningen, från 1 400 MWh årligen ner till 700 MWh. En förändring som märks ekonomiskt och sänker pressen på stadens elnät.

Mår bra av lämplig luftfuktighet inomhus

Det är lätt att förstå att symfonikers instrument behöver en speciell luftfuktighet – men hur är det för oss människor? Inomhusmiljöforskning visar att virussjukdomar som influensa sprids lättare i torr luft under 30 procent relativ fuktighet.

Torkel Andersson på VVS-konsultbolaget ByDemand AB har jobbat med behovsstyrd och årstidsanpassad ventilation sedan 1980-talet. Hans erfarenhet är att det ger goda resultat att styra luftomsättningen så att den relativa luftfuktigheten är kring 30 procent vintertid, när det annars är vanligt med torr luft. Detta för att andningsgångarna ska fungera bra och vi människor ska må bra. 

- Det som utmärker denna strategi är att vi reglerar ventilationsmängden i lokalerna beroende på rumstemperaturen och utomhustemperaturen med den relativa luftfuktigheten i åtanke och inte reglerar på till exempel koldioxidhalten.

Jan-Erik Andersson jobbade tidigare som innemiljöspecialist på lokalförvaltningen/stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs stad. Hans erfarenhet är, att när det rapporterats in problem handlar det oftast om torrhet i lokalerna. 

– Det är inte människolukter eller annat som det ofta anmärks på, utan ofta just torrhet som leder till trötthet, huvudvärk, torr hud, torra slemhinnor och ögonirritation. 

Det speciella med luft och ventilation är att varm sommarluft utomhus kan bära mycket högre fuktighet än den kalla vinterluften. På vintern – om luftflödet i lokalen är stort – pumpas det in mycket kall och vattenfattig luft, som resulterar i en för oss människor låg relativ fuktighet. Dessutom kräver förstås stora mängder kall luft också mycket energi för att värmas upp. 

Så varför används inte behovsstyrd och årstidsanpassad ventilation mer? Varför sparas det inte mer värme- och elenergi genom att sänka ventilationen vid låga utomhustemperaturer?

En anledning är de riktlinjer som har funnits i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Men i den nya föreskriften AFS 2020:1 finns det en skillnad i de allmänna råden. Det gäller fortsatt att i lokaler där människor vistas ska uteluftsflödet normalt vara dimensionerat till 7 liter per person och sekund. I de allmänna råden står dock att luftkvaliteten påverkas av bland annat relativ fuktighet. Skrivningen om ”normalt” kan därför gå att tolka som att det är möjligt att minska flödet vid låga utomhustemperaturer där luften är väldigt torr, menar Torkel Andersson.

I den omställning samhället nu befinner sig i – där elektrifieringen pågår för fullt och där elanvändningen ökar kraftigt – behövs varje möjlig effektminskning för att elsystemet ska kunna växla upp i en bra takt. 

Att lyckas halvera energianvändningen för Konserthuset är ett av flera goda exempel där Higab tagit ett helhetsgrepp.
– Det visar att det är möjligt att uppnå en hög elenergi- och eleffektbesparing vintertid samtidigt som man erhåller ett bättre inomhusklimat, säger Sebastian Örjenfelt på Higab.