Förbättra innemiljön och spara pengar med smartare ventilation

Går det att sänka sina kostnader för ventilation och uppvärmning – och samtidigt förbättra innemiljön för människor? Med årstidsanpassad och behovsstyrd ventilation kan det vara möjligt. När Konserthuset uppgaderade sin ventilation halverades energianvändningen.

Konserthuset i Göteborg är en praktbyggnad. En funkispärla byggd 1935 och bas för Göteborgs symfoniker. Det är en byggnad där allt behöver vara i toppklass båda för musikerna och för publiken. Det gäller även ventilationen – såväl temperatur som luftfuktighet behöver vara precisa för att instrumenten ska låta bra och hålla länge. 

Just eftersom det är en gammal byggnad har mycket gjorts genom åren. Men åtgärderna har inte alltid varit i synk med varandra över tid. Eftersom salen ibland är fylld av människor har lösningarna så att säga dimensionerats med full gas. Som de stora fläktarna som blåser in mycket luft. På vintern har det lett till att det blir väldigt torrt och kallt – och då har fukt och värme behövt tillföras.
– Nyckeln för oss blev att välja behovsstyrd ventilation, säger Sebastian Örjenfelt på fastighetsbolaget Higab, som äger och förvaltar Konserthuset.
– Beroende på säsong kör man då cirkulerande luft. Kvalitetsindikatorer känner av om det behöver vädras och då tar vi in mer luft.

En digital modell togs fram för att man skulle se hur detta skulle kunna fungera. Ett noggrant utredningsarbete genomfördes. Själva förändringen blev inte så omfattande.
– Systemet är en mjukvara. Det är minidatorer och programmering, samt några givare och fläktar med mera. Det är i sig inte en jättestor investering, säger Sebastian Örjenfelt. 

Konserthusets nya system har nu varit igång i ett drygt år. Och förändringen har gett resultat. Beräkningar visar att de kan halvera sin energianvändning, från 1 437 MWh årligen ner till 697 MWh. En förändring som märks ekonomiskt och sänker pressen på stadens elnät.

 
Vi mår bra av viss luftfuktighet

Det är lätt att förstå att symfonikers instrument behöver en speciell luftfuktighet – men hur är det för oss människor? Folkhälsoinstitutet skriver bland annat att influensa sprids lättare i torr luft. Boverket skrivet att vid en luftfuktighet under 20 procent känner man sig torr i ögon och hals. Torkel Andersson på VVS-konsultbolaget By Demand har jobbat med behovsstyrd och årstidsanpassad ventilation sedan 1980-talet. Han förespråkar en relativ luftfuktighet inomhus på minst 30 procent för att andningsgångarna ska fungera bra och vi ska må bra. Han har installerat system i skolor – även långt norrut där det är kallare än i Göteborg.
– Det som skiljer oss från andra är att vi reglerar ventilationen beroende på temperatur och inte på koldioxidhalten. 

Det speciella kring luftfuktighet är nämligen att varm luft kan bära mer relativ luftfuktighet. På vintern – om luftflödet är oförändrat – pumpas det in mycket kall och torr luft, som gör att vi känner oss torra i halsen. Dessutom kräver den energi att värma upp. 

Varför används inte behovsstyrd ventilation överallt?

Så varför används inte behovsstyrd ventilation överallt? Varför sparas det inte mer energi genom att sänka ventilationen vid låga utomhustemperaturer?

En anledning är de riktlinjer och krav som finns. Folkhälsomyndighetens riktvärden säger till exempel att i lokaler där skolbarn vistas ska uteluftsflödet vara dimensionerat till 7 liter per person och sekund. Ett annat värde som det mäts för är koldioxid, där Arbetsmiljöverket rekommenderar max 1000 ppm koldioxid (partiklar per miljondelar). Överstiger det 1000 anses det vara tecken på alltför stillastående luft. Dessa två mätvärden tar inte in relationen mellan luftfuktighet och temperatur.

Hög  energibesparing och bättre inomhusklimat

 
Jan-Erik Andersson jobbade tidigare på stadsfastighetsförvaltningen. Han upplever att det ofta, när det rapporteras in problem – handlar om låg luftfuktighet i lokalerna. 
– Det är inte lukter eller annat som det anmärks på, utan ofta just torrhet. 

I den omställning samhället nu befinner sig i – där elektrifieringen pågår för fullt och där elanvändningen ökar kraftigt – behövs varje möjlig besparing för att systemet ska kunna växla upp i en bra takt. Att lyckas halvera energianvändningen för Konserthuset är ett gott exempel där man vågat testa och sett bra resultat.
– Det visar att det är möjligt att uppnå en hög energibesparing samtidigt som man erhåller ett bättre inomhusklimat, säger HIGAB:s Sebastian Örjenfelt.