Vår älskade fjärrvärme

Fjärrvärme är pålitligt, prisvärt och tar dessutom vara på spillvärmen från resten av samhället. Det vet vi i Göteborg redan om. 90 procent av vår stads uppvärmning är via fjärrvärme. 

Men nu börjar det röra sig i resten av Europa också.

Oron i omvärlden har ökat medvetenheten om sårbarheten i våra energisystem. Det har gjort att fjärrvärmen och dess fördelar blivit aktuellt på fler ställen i Europa. Men det är en bit kvar till att värmesystemen byggs om på bred front.

– En utmaning kan vara vad fjärrvärmen historiskt har associerats med. I många länder har fjärrvärmen enbart varit ett sätt att effektivisera användandet av samma källor som du annars skulle använt i varje bostad – det vill säga gas eller olja, säger Lars Holmquist, omvärldsbevakare på Göteborg Energi.

Tar vara på värmen

Med den ingången har det ibland varit svårt att direkt koppla ihop fjärrvärme med de energi- och systemvinster som går att uppnå.  

– Fjärrvärme möjliggör mycket. Distributionsformen är varmt vatten som åker runt i ledningarna. Och det finns ju massa verksamheter man kan göra varmt vatten av. 

I Göteborg har det funnits – och finns än – tung industri i form av raffinaderier. De verksamheterna skapar stora mängder överskottsvärme i sina processer. Den värmen tar vi tillvara på och för in i fjärrvärmesystemen. 

I Göteborg tar vi även hand om överskottsvärmen från avfallsförbränningen.

– Här tar vi alltså hand om energin från saker som i sig inte är långsiktigt hållbara. Men så länge vi i samhället producerar sopor är det bättre att använda energin. En av fjärrvärmens styrkor är att den kan anpassas efter var spillvärmen finns för stunden.

Danmark utnyttjar vindkraften

I vårt grannland Danmark till exempel har man traditionellt haft mer vindkraft än i Sverige. Där har man kunnat använda överskottsel från vindkraften för att värma upp vatten till fjärrvärmen. Det har varit effektivare att hålla en lägre temperatur på vattnet i rören än i det svenska systemet. Ett exempel på hur fjärrvärmen går att anpassa efter platsens förutsättningar.

– Vi får många frågor och studiebesök hit till oss, säger Lars Holmquist. Då rör det sig ofta om städer lite längre bort som nu växer kraftigt. För där har de ju chansen att bygga system direkt från grunden.

I Europa är det vanligt med väl utbyggda system för gasuppvärmning. De rören är oftast bra mycket mindre än fjärrvärmerören. Så även om fler får upp ögonen för fördelarna med fjärrvärme är det en lång startsträcka för många.

– Egentligen är det nog så att man överdriver problemen. Det är ju inte så att man aldrig gräver i gatorna, men man måste vara smart med det. Och så har du dilemmat med hönan och ägget – fjärrvärmerören i sig gör ingen nytta om det inte finns anslutningar i bägge ändar. Och anslutningarna gör ingen nytta om de inte har några rör.

EU har viktig uppgift att sprida kunskapen

Nederländerna är ett annat land i Europa där fjärrvärmen har hittat många användare. I Polen finns det väldigt många anslutna hem till infrastruktur som skulle kunna användas mer. EU har nu en viktig uppgift att dels sprida kunskapen – men också att skapa likvärdiga förutsättningar för fjärrvärme i exempelvis de gemensamma byggreglerna.

En sak är i alla fall säker: Fjärrvärmens fördelar som planerbar, leveranssäker och effektiv uppvärmning kommer fortsätta efterfrågas – och utvecklas.

– När samhället i större utsträckning ställer om från fossila bränslen följer fjärrvärmen med. Om det till exempel byggs en elektrolysanläggning här kan vi hitta sätt att föra in överskottsvärmen därifrån in i systemet, säger Lars Holmquist.