CSRD

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv som införts i svensk lagstiftning. Det ingår som en del av EU:s Green Deal vilken syftar till att göra Europa klimatneutralt till 2050.

Direktivet ställer krav på rapportering, men syftet är att det ska leda till en omställning som innebär att företagen inom EU på sikt blir hållbara ur både ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Ett viktigt mål med CSRD är att kunna jämföra företagens hållbarhetsarbete, vilket underlättas av att det redovisas enhetligt.

Legal status

Det här innebär en betydande skillnad från dagens hållbarhetsrapportering då den får samma legala status som den finansiella rapporteringen. Det blir samma krav på att upplysningar granskas (revision) av en ackrediterad tredje part och att icke-finansiella data rapporteras tillsammans med finansiella data vilket både påverkar omfattning och hur den ska utföras.

ESRS och DMA

CSRD styr bland annat vilka bolag som är rapporteringspliktiga. Men det finns en annan viktig förkortning, ESRS, vilket står för European Sustainability Reporting Standards, och det är den som styr vad som ska rapporteras. Det är en omfattande standard med nästan 1200 rapporteringspunkter. Det är dock långt ifrån alla bolag som kommer behöva rapportera på alla rapporteringspunkter. 

Detta eftersom ESRS  i sin tur introducerar ett annat begrepp som är bra att känna till, DMA  (Dubbel Västenlighetsanalys eller Double Materiality Assessment). DMA innebär att bolaget själva gör en bedömning vilka delar som är relevanta att rapportera på. Detta görs utifrån dubbla perspektiv, därav namnet. Dels ska bolaget kunna svara på hur bolagets verksamhet och dess värdekedja, både uppströms och nedströms, påverkar hållbarhetsmässigt, dels ska det svara på hur det påverkas finansiellt av hållbarhetsrelaterade faktorer. 

Många bolag inleder sitt arbete med dubbel väsentlighetsanalys för att förstå vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för företagets verksamhet och vilka rapporteringspunkter som företaget därmed behöver redovisa på. Därefter genomförs en GAP-analys för att förstå vilka rapporteringspunkter företaget kan redovisa redan idag och vilka företaget saknar information om eller som har andra utmaningar för att kunna redovisa. På så sätt identifieras rapporteringsluckor där företaget kommer att behöva utöka sin verksamhetsstyrning eller samla in mer data i framtiden för att leva upp till alla informationskrav i kommande CSRD-rapportering.