Med fjärrkyla minskar miljöpåverkan och elanvändningen är minimal jämfört med lokala kylanläggningar.
Fjärrkylan bygger på samma idé som fjärrvärmen – att det är bättre att låta ett centralt, högeffektivt system göra jobbet, i stället för att ha många små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat. Faktum är att till varje tillförd kWh el kan vi leverera 10 kWh fjärrkyla, denna resurseffektivitet möjliggörs av fjärrkylasystemets smarta produktionsmix.
I första hand används frikyla i fjärrkylasystemet, närmare bestämt kallt vatten från Göta älv. I andra hand använder vi fjärrvärme för att göra kyla, vilken utvinns ur spillvärme från industrier genom så kallad absorptionskylteknik. När utomhustemperaturen stiger och fjärrkylabehovet ökar används eldrivna kompressorkylmaskiner som komplement.
Genom att jobba aktivt med din fjärrkyla-användning, för att undvika effekttoppar och överflöden, bidrar du till ett mer resurseffektivt fjärrkylasystem. Med högre fram- och returledningstemperaturer såväl som sänkta flöden kan andelen frikyla och återvunnen kyla öka. Med minskade effekttoppar, i synnerhet när det är som allra varmast, kan andelen kompressorkyla även hållas nere.
Miljövärden för fjärrkyla redovisas enligt den metod som har tagits fram i Värmemarknadskommittén (Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Energiföretagen).
Fjärrkylans miljöpåverkan redovisas ur tre perspektiv:
Mera information om miljövärdering av fjärrkyla och överenskommelsen i Värmemarknadskommittén finns hos Energiföretagen Sverige.
Värden för all levererad fjärrkyla i nätet 2023.
Vid en miljöcertifiering av en byggnad värderas hur miljömässigt hållbar byggnaden är utifrån ett antal kriterier i ett certifieringssystem. De vanligaste systemen för energi- och miljöcertifiering av byggnader i Sverige är Miljöbyggnad, EU GreenBuilding, BREEAM och LEED.