Vilken skillnad har LED-lamporna gjort?

Det har gått mer än 15 år sedan EU beslutade att glödlampan skulle ersättas av andra, energisnålare lösningar. Hur blev det? Och vilken skillnad har det gjort?

Glödlampan som teknik hade funnits i relativt oförändrad form i 150 år. Den gav ett behagligt sken – men det mesta av den tillförda energin försvann i form av värme. Därför beslutades det 2008 att man successivt skulle förbjuda försäljning av glödlampor i EU-länderna. Åtgärden följde det så kallade ekodesigndirektivet, en av flera styrmedel för energieffektivisering med målet att EU-länderna tillsammans skulle minska den årliga energianvändningen med 20 procent till år 2020.

Innan glödlampsstoppet blev allvar i Sverige gick det åt ungefär 14 TWh el till belysning – något som då motsvarade cirka 10 procent av all elanvändning i landet. Några år efter att förbudet trätt i kraft, 2016, gjordes en ny uppskattning av Energimyndigheten och då låg siffran på 11 TWh. Det hade alltså ganska snabbt kapats 3 TWh timmar elanvändning. 

– På senare tid har vi inte gjort någon beräkning, men vi ser ju att det finns potential till en halvering – och kanske till och med halvering från nivåerna vi såg 2016, säger Peter Bennich, belysningsexpert på Energimyndigheten.

När utfasningen inleddes var det lågenergilampor som var det energieffektiva alternativ som lyftes fram mest. Många upplevde att ljuskvalitén och livslängden på dessa ljuskällor var undermåliga – och det fanns ett starkt och ljudligt motstånd mot förbudet inledningsvis. Men tekniken har gått framåt, och idag finns även effektiva LED-lampor tillgängliga på marknaden och ljusupplevelsen har kommit mycket närmare det vi tidigare vant oss vid. I dag hör man sällan någon längta efter glödlampor som ofta behövde bytas ut när de gick sönder.

”Går ju inte att åka hem och kontrollera”

Utfasningen genomfördes i etapper genom att glödlamporna blev förbjudna att placeras på EU:s marknad. De lampor som redan fanns på marknaden fick säljas och användas tills de gick sönder.

– Ekodesign är ett så kallat inre marknadsdirektiv. Det går ju inte att åka hem och kontrollera hos folk. I stället beslutades det att glödlamporna från ett visst datum inte längre ska finnas på marknaden, och på så vis kom förändringen att sippra igenom systemet.

Sedan dess har tekniken utvecklats ännu mer och ytterligare skärpningar har införts på belysningsprodukter. Enbart den senaste lysrörsutfasningen, som inleddes 2023, beräknas spara 2,5 TWh.

– Och där handlar det främst om lysrör som sitter i kontor, stora lokaler och korridorer, men de finns även hemma i kök, badrum med mera, säger Peter Bennich.

Runt fyra svenska årsförbrukningar 

Glödlampsförbudet är ett exempel på hur ekodesign kan spara energi. Ett annat resultat av arbetet med ekodesign är de energimärkningar du kan se på produkter – som går från A till G. Här är tanken att konsumenter lättare ska kunna göra medvetna val. Att produkter som är energisnåla ska kunna få en extra skjuts.

EU har räknat att den sammanlagda effekten av arbetet med ekodesigndirektivet (alltså inte enbart belysning) lett till en årlig energibesparing på 537 TWh, varav 335 TWh el, från år 2020 och framåt, där enbart elbesparingen motsvarar runt tre Svenska årsförbrukningar. El som vi verkligen behöver till annat, nu när samhället i snabb takt håller på att elektrifieras.