Tvingar CSRD fastighetsägare att bromsa elektrifieringen?

Den 5 februari bjöd Göteborg Energi på ett webinar där flera experter diskuterade hur CSRD riskerar att på sina ställen göra mer skada än nytta. 

Ett exempel är hur svenska fastighetsägare kan få betala dyrare för sin finansiering när de tar vara på spillvärmen från avfallsförbränningsanläggningar. Läs vidare för en sammanfattning av webinariets innehåll som presenterades av:

• Kjerstin Ludvig, senior konsult, Profu

• Göran Erselius, grundare, 2050

• Filip Elland, hållbarhetschef, Castellum

• Eric Zinn, hållbarhetschef, Göteborg Energi

Nästa år kommer de flesta företag att redovisa enligt EU-direktivet för företagens hållbarhetsredovisningar – CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Äntligen blir hållbarhetsfrågorna lika viktiga som de ekonomiska aspekterna i ett företags årsredovisning.

Hur vi mäter hållbarheten blir förstås väldigt viktig. Den vanligaste sättet att beräkna ett företags klimatpåverkan är att använda reglerna och rekommendationerna i den så kallade Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet). 

Göran Erselius, expert på GHG-protokollet från 2050 Consulting, berättade att det används över hela världen och har givetvis sina styrkor och svagheter. En styrka är att den uppmanar företag att ta reda på vilken klimatpåverkan deras leverantörer orsakar. Här finns möjligheten för kunder att påverka sina leverantörer i både vilken data de levererar och vilken klimatpåverkan deras produkter och tjänster medför. 

Oro för att fastighetsägare med fjärrvärme straffas

En svagheti GHG-protokollet är däremot synen på avfallsförbränning. Här förmedlas bilden att användaren av värmen är orsaken till avfallsförbränningens klimatpåverkan – inte den som lämnat ifrån sig restavfallet. 

Detta kan kanske förklaras av att avfall är en underprioriterad fråga i många länder, där också deponering av restavfallet är dominerande. 50 % av Europas hushållsavfall hamnar fortfarande på deponier som läcker metangas och lakvatten. Få avfallsbolag kan idag informera om hur mycket avfall som kommit från en fastighet, än mindre vad avfallet består av. Genom att låta fjärrvärmeanvändaren belastas med klimatpåverkan synliggör man åtminstone att det sker utsläpp, påpekade Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.

Denna grova metod där vissa aktörer redovisar andras klimatpåverkan från avfall får allt större nackdelar framöver. Banker och finansinstitut förväntas premiera företag som kan minska sin redovisade klimatpåverkan. Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi, lyfte sin oro över att detta kan helt felaktigt straffa de fastighetsägare som valt fjärrvärme som energilösning. Filip instämde att sådana signaler vore olyckliga, svenska fastighetsägare ska inte välja bort återvunnen värme för att i stället använda mer el i uppvärmningen. Den elen behövs till annat än uppvärmning, till industrin.

Informationsmaterial som hjälper fastighetsbolag i dialog med sitt avfallsbolag 

Bättre möjligheter att mäta hur mycket och vilka typer av avfall som fastighetsägare och deras hyresgäster ger upphov till kommer att bli allt viktigare framöver. Kjerstin Ludvig från konsultbolaget Profu presenterade ett nytt informationsmaterial om detta, som kan hjälpa fastighetsbolag i dialogen med sitt avfallsbolag. Den utveckling som redan skett när det gäller leverantörer av t ex betong och stål, måste nu komma till leverantörer av avfallstjänster. Det sker endast på kundernas begäran. 

I chatten till webinariet lyftes det initiativ som Sveriges allmännytta nyligen lanserade. Här föreslår man att allmännyttiga bolag (dvs en stor del av hyresrätterna) ska sluta lägga avfallsförbränningens klimatpåverkan på fjärrvärmen och istället uppskatta vilka utsläpp hyresgästernas avfallshantering orsakar. Helt i linje med Göran Erselius kommentarer.

Det måste till en förbättring

Panelen kunde avslutningsvisenas om att det måste till en förbättring. Dagens redovisningsregler ger inte tillräckligt tydliga incitament för fastighetsägare att fokuserat arbeta med sitt och sina hyresgästers avfall, som inte bara orsakar klimatpåverkan utan också är en viktig fråga för den cirkulära ekonomin. Dessutom riskerar detta att försämra Sveriges energisystem. Det finns ett intresse bland fastighetsägare, fjärrvärmebolag, avfallsbolag, finansiärer och redovisningsexperter. 

Det dags nu att förbättra tillgången till data om vilken klimatpåverkan som avfallsbehandlingen ger upphov till. Det är bättre att mäta ungefär rätt, i stället för exakt fel, som vi gör idag.