Så blir vi hållbaraihop - se våra webinar i efterhand
Under rubriken Så blir vi hållbara ihop diskuterar vi aktuella samtalsämnen med branschkollegor och experter i en serie webinar. Här har vi samlat inspelningarna från 2020 till 2022 så att du kan se dem i efterhand.
Kriget och energikrisen - vad kan vi göra?
Situationen i Ukraina hotar vårt välstånd men ger oss nya möjligheter att snabbt ställa om energisystemet. Vad innebär det? Vilka åtgärder planerar EU för att så fort som möjligt bli kvitt sitt beroende av rysk fossil energi? Vad kan Sverige bidra med i denna strävan, och hur ska västsvenska företag agera?.
Med flexibilitet skapar vi balans
Att bygga ut elnät tar tid. Flexibilitet gör att vi använder elnätet ännu mer effektivt och är ett verktyg för att möta den snabba utveckling som sker. Mer kan elektrifieras och behovet av att bygga ut elnätet minskar, vilket är bättre för alla.
Webinar 28 april 2022.
Hur möter vi den digitala utmaningen?
Hur kan vi göra våra datacenter mer hållbara, och vad är hållbara energilösningar för dem? HEric Zinn symbios mellan olika aktörer för att nyttja energin maximalt? Hur garanterar vi driftsäkerhet, och hur skyddar vi oss mot hackerattacker? Och vad ska man som företag tänka på i allt detta?
Webinar 31 mars 2022.
Höga elpriser sätter fart på nya lösningar
När vi går mot alltmer förnybar elproduktion blir det större skillnad mellan när elen är billig, och när den är dyr. Det här skapar osäkerhet för företagen, men har också gett skjuts åt utvecklingen av olika lösningar för energilagring som kan minska prisskillnaderna, såsom batterier, vätgas och bränsleceller.
Webinar 27 januari 2022.
Effektfrågan - klimatomställningens nya utmaning
Elanvändningen väntas fördubblas de kommande tio åren. Därför krävs nya, smarta lösningar och – inte minst – nya typer av samarbeten! För många företag handlar effektfrågan om ren överlevnad: Att säkra upp sitt effektbehov blir en nödvändighet för att kunna expandera och utvecklas. I förlängningen är frågan helt central för stadens fortsatta konkurrenskraft.
Webinar 2 december 2021.
Grönare städer och klimatpositiv fjärrvärme med biokol
Har du koll på alla vinster det ger att producera och använda biokol? I en stadsmiljö kan det skapa stora fördelar både för klimatet och för dem som bor i staden. Webinar 7 oktober 2021.
Hur kan bioaska minska klimatpåverkan från fastighetssektorn? Att skapa bördigare jord har varit askans främsta bidrag till mänskligheten. Men kan dessa rester från skogen spela ännu en viktig roll genom klimatpositiva insatser inom fastighetssektorn?
Webinar 6 maj 2021.
Vilken hållbarhetscertifiering - och varför? BREEAM, Svanen eller Miljöbyggnad är några av de många hållbarhetscertifieringar som finns att välja bland. Men vilken är mest relevant för din verksamhet och vilken ger din organisation mest värde i ert hållbarhetsarbete? Webinar 15 april 2021.
Hur påverkar EU:s nya taxonomi Göteborg? Hur hållbart är Göteborg? Det omdebatterade förslaget till taxonomi från EU-kommissionen – en klassificering av miljömässigt hållbara investeringar – kan förändra förutsättningarna för många företag i Göteborg. Men kommer det att bli mer hållbart? Webinar 4 mars 2021.
Hur laddar vi för framtiden? Vill ditt företag kunna erbjuda elbilsladdning till boende och anställda? Funderar du och dina kollegor på hur ni ska gå till väga och vad in ska tänka på? Webinar 4 februari 2021.
Hur klimatsmart är en satsning på elektrifiering - egentligen? Hur tillverkar man chips på ett hållbart sätt och är det en självklarhet att vi ska elektrifiera samhället? Webinar 21 oktober 2020.
Hur skapar vi hållbarhet genom samarbete? Hur kan vi tillsammans hjälpas åt med att göra Göteborg till en mer hållbar stad? Webinar 14 oktober 2020.
M(JS): Dynamisk prissättning är intressant och det skulle vara effektiv gentemot större kunder, men det blir också snabbt komplext att arbeta med då det baseras på prognoser till skillnad från elprisets utformning. Vi gör just nu en översyn av våra elnätstariffer där detta perspektiv kommer att beaktas. Vår ambition är att införa en utvecklad tariff under 2025 som både uppfyller föreskrifterna, är enkel för kunden samt stödjer kapacitetsutmaningen.indre avfall och klimatpåverkan - hur gör vi nu? Hur gör Platzer för att energieffektivisera och vilken påverkan har ursprungsmärkt el egentligen på klimatet? Webinar 7 oktober 2020.
Kriget och energikrisen - vad kan vi göra?
Vi lever i en omvälvande tid där klimathot, pandemi och nu också krig i Europa påverkar vår vardag. Det märks av inte minst på energimarknaden, där energipriserna – som varit stabila under många år – nu har skjutit i höjden.
God tillgång till el är en förutsättning för att våra verksamheter och samhällen ska fungera. Vad olika energislag kostar påverkar därmed hur vi bygger våra städer, driver våra företag och lever våra liv. En stor del av den olja, det kärnbränsle och den fossila gas som EU importerar kommer från Ryssland. Men i och med den ryska invasionen av Ukraina vill Sverige så snart som möjligt sluta använda rysk energi, vilket bidragit till den nuvarande turbulensen på marknaden.
Situationen hotar vårt välstånd men ger oss nya möjligheter att snabbt ställa om energisystemet. Vad innebär det? Vilka åtgärder planerar EU för att så fort som möjligt bli kvitt sitt beroende av rysk fossil energi? Vad kan Sverige bidra med i denna strävan, och hur ska västsvenska företag agera?
Program
Samuel Ciszuk är en av grundarna av ELS Analysis, där han ger råd till energibolag och finansiella aktörer i skärningspunkten mellan marknad och policy. Han har tidigare erfarenhet som marknads- och industrianalytiker från London, bl.a. från IHS Energy där han arbetade som senioranalytiker med inriktning mot Mellanöstern och Nordafrika, samt KBC Energy Economics, där han arbetade som energimarknadsanalytiker och konsult. Samuel byggde under denna period upp ett vitt internationellt kontaktnät inom energiindustrin och inom media, där han frekvent anlitades som expertkommentator. Innan ELS grundades arbetade Samuel som Senior rådgivare, globala energimarknader och geopolitik, vid Energimyndigheten. Där var hans fokus bl.a. den svenska beredskapslagringen av drivmedel, det internationella försörjningstrygghetsarbetet inom EU och IEA, samt, den svenska krishanteringsförmågan inom energisektorn.
Lisa Göransson är docent vid avdelningen Energiteknik, på Chalmers tekniska högskola. Fokus i hennes forskning ligger på integrationen av olika modellering av förnybar produktion och energisystem. Hennes omfattande arbete runt strategier för att hantera variationer i el- och energisystemen har resulterat i ett funktionalitetsbaserat ramverk för att stödja valet av strategier i olika systemsammanhang.
Charlotta Klintberg har jobbati energibranschen sedan 2005 med tyngdpunkt på regulatory affairs. Hon har järnkoll på hållbar omställning av energisystemet och hur nya regelverk påverkar utvecklingen. Charlotta är också en ofta anlitad expert i olika forum som Energiföretagen Sverige, Energiforsk och Power Circle.
Talare
Med flexibilitet skapar vi balans
Samhället elektrifieras snabbt samtidigt som nya företag och industrier ska få plats i Göteborg. Det gör att det blir svårare att skapa balans i elsystemet och på sikt kommer kablarna inte räcka till för all el som måste fram.
En lösning är flexibilitetsmarknader, som hjälper oss att dela med oss till varandra av den effekt som finns tillgänglig. Som företagskund har du möjligt att bidra med effekt genom att stänga av eller minska din elanvändning vid tillfällen när du inte behöver den. Ditt företag får en ny intäktskälla och bidrar samtidigt till att klara omställningen.
Att bygga ut elnät tar tid. Flexibilitet gör att vi använder elnätet ännu mer effektivt och är ett verktyg för att möta den snabba utveckling som sker. Mer kan elektrifieras och behovet av att bygga ut elnätet minskar, vilket är bättre för alla. Tillsammans skapar vi ett smartare elnät som spelar en viktig roll i energiomställningen för oss alla. Webinar 28 april 2022.
Program
0.00 Eric Zinn hälsar välkommen
0.51 Introfilm
5.08 Therese Caesar: Tjäna på att vara flexibel i Göteborgs elnät
12.58 Jakob Odeblad: Flexibilitet för Akademiska Hus
18.35 Johanna Andreasson: Flexa mot Sveriges elnät
23.22 Christian von der Lancken: Direkt Chark och elflexibilitet
31.38 Panelsamtal "Med flexibilitet skapar vi balans" tillsammans med David Steen
Talare
Frågor och svar från webinaret
Än så länge har vi ingen flexleverantör som är med på Effekthandel Väst som går in med fossila bränslen. Att "ramp up" med att Rya KVV går in eller att till exempel "ramp down" med att sjukhus kopplar bort last och kör dieselaggregat är ju en möjlig framtid men inget som varken har använts eller behandlats än. |
Enligt våra prognoser kommer effektbehovet i Göteborg fördubblas inom 10-15 år, och eftersom det tar tid att bygga ut elnätet ser vi att flexibilietsmarknaden är ett sätt att möta elektrifieringen snabbare nu när utvecklingen går fort. Det kommer också en ny lagstiftning 1 juli 2022 som bland annat innebär att elnätsbolag ska ha förmågan att köpa flexibilitetstjänster, så nyttan med Effekthandel Väst finns redan i dag ur flera perspektiv. |
Det går bra att höra av sig löpande om man är intresserad av att delta på Effekthandel Väst. |
Den lokala flexibilitetsmarknaden i Göteborg är idag inte koordinerad med Svenska Kraftnäts stödtjänstmarknader. |
I dagsläget har vi inte effektbrist i vårt nät. Beroende på hur snabbt elbilsladdningen blir fullskalig i lågspänningsnätet kommer vi få lokala flaskhalsar långt ut i nätet, på grund av att det sker ett högt effektuttag samtidigt. Storskaligt kan man titta på vårt uttagsabonnemang mot överliggande nät och även analysera hur mycket effekt överliggande nät kan leverera till Göteborg Energi Nät. |
Nej, Akademiska Hus är inte aktiva på SvK:s balansmarknader i dagsläget. Vi har valt att i första hand delta i de lokala marknaderna för att lära oss mer men på sikt är det sannolikt att vi kommer att delta även i de nationella marknaderna. |
Man gör en prognos på konsumtionen som man budar efter på SVK stödtjänster. |
På SVK stödtjänster går det bra och GE kommer kunna erbjuda det på sikt, men inte initialt. |
Den lokala hjälper GENAB:s nät medan SvK stödtjänster hjälper Sveriges kraftsystem. |
Vi har tittat på främst större batterier och ser då god lönsamhet mot SvK stödtjänster. Vi har inte tittat på mindre storlekar och har inget svar på antal ännu. |
För att lösa eventuella framtida flaskhalsar tittar elnätsbolaget på olika lösningar. Vi kommer analysera resultatet med effekttariff på nätabonnemang upp till 63 A, vi tittar på att lösa lokala flaskhalsar med hjälp av Effekthandel Väst, vi reinvesterar väldigt mycket fram till 2027 där vi bland annat byter ut gamla kablar till nya med större ledararea för att klara högre effektöverföring. Dessutom pågår samarbete med Vattenfall och Ellevio som ansvarar för våra regionnätsinmatningspunkter och Svenska Kraftnät som ansvarar för transmissionnätet för att fortsätta bygga ut infrastruktur för att klara framtida effektbehov. |
Göteborg Energi ser väldigt positivt på att elnätet kan användas som möjliggörare att fasa ut fossila bränslen. Vi arbetar med prognoser och analyser för att hela tiden ligga i fas med stadsutveckling, elektrifiering av industrin och transportsektorn. Vi har en rad av initiativ som pågår för att möta framtidens behov. (Se svar ovan för konkreta projekt.) |
I dag finns inga planer att fjärrvärme/fjärrkylakunder skall kunna vara aktiva och säja fjärrvärme/kylaflex på Effekthandel Väst, det är en ren elnätsmarknad. Idén är smart om kunden använder både fjärrvärme/kyla och elnät, samt att det finns möjligheter att optimera mellan dessa energislag. Vi har valt att börja enkelt och kombinationen kan på sikt bli verklighet, om kunderna har behov av det och det blir mer hållbart för hela energisystemet. |
Tidsdifferentierad tariff är ett styrmedel som är statiskt och kan inte påverka lokala flaskhalsar. Dessutom främjar det inte planerbar produktion så som batterier. Risken med att dirrerentierad tariff är att man kan behöva ändra utifrån återvändande last. Flexibilitetshandel baseras på prognoser som är närmare i tid. |
Hur möter vi den digitala utmaningen?
Den digitala utvecklingen i världen är blixtsnabb, omvälvande och förändrar våra liv. Ny teknik och nya innovationer förbättrar och effektiviserar vårt samhälle, inom alla sektorer, och det gäller inte minst vår egen vardag. I världen finns idag tiotals miljarder uppkopplade enheter och vi förväntar oss att de ska fungera störningsfritt.
Kraven på snabb och nära uppkoppling har aldrig varit så höga som nu, och de kommer bara fortsätta öka. Mängden dataflöden ökar exponentiellt och för att hantera det kommer det behövas väldigt mycket serverkapacitet. Utvecklingen leder också till en kraftig ökning av vår energiförbrukning, vilket väcker frågor om hur vi ska lösa de här utmaningarna i framtiden.
Hur kan vi göra våra datacenter mer hållbara, och vad är hållbara energilösningar för dem? Hur kan vi skapa symbios mellan olika aktörer för att nyttja energin maximalt? Hur garanterar vi driftsäkerhet, och hur skyddar vi oss mot hackerattacker? Och vad ska man som företag tänka på i allt detta? Webinar 31 mars 2022.
Program
0.00 Eric Zinn hälsar välkommen
0.35 Introfilm
2.54 Mattias Vesterlund: Digitaliseringens klimatutmaning (och lösningar)
14.29 Mattias Långström: Tillgängligt, säkert och hållbart - Hur löser man datacentrets paradoxer?
25.37 Jimmy Persson: Skydda dig mot fysiska IT-attacker
37.24 Panelsamtal med Sofia Söder: Hur möter vi den digitala utmaningen?
Talare
Höga elpriser sätter fart på nya lösningar
Elpriserna har varit historiskt höga under hösten och vintern 2021-2022. Kylan har gjort sitt till, men framför allt har skärpta utsläppsrätter inom EU i kombination med oväntat små lager av naturgas i Europa varit de viktigaste förklaringarna.
Trots att vi här i Sverige har gott om billig elproduktion från vind, vatten och kärnkraft påverkas vi, då den svenska elmarknaden hänger samman med den europeiska. Det högsta priset sätter nivån för hela marknaden.
När vi går mot alltmer förnybar elproduktion blir det större skillnad mellan när elen är billig, och när den är dyr. Det här skapar osäkerhet för företagen, men har också gett skjuts åt utvecklingen av olika lösningar för energilagring som kan minska prisskillnaderna, såsom batterier, vätgas och bränsleceller. Webinar 27 januari 2022.
Program
0.00 Start
0.19 Introfilm
4.26 Malin Flysjö: Vad händer på svenska elmarknaden?
15.22 Richard Berkling: Vätgas - möjligheter i en volatil marknad.
25.21 Rasmus Bergström: Batterier - möjligheter i en volatil marknad.
38.12 Panelsamtal: Höga elpriser sätter fart på nya lösningar
59.50 Avslut
Talare
Svar på frågor som ställdes under webinaret
Under 2021 producerade Sverige totalt 148 TWh el. Förbrukningsbehovet blev 125 TWh. Dock var Sverige både importör och exportör av el under året. Totalt importerade vi 7 TWh samt exporterade 31 TWh. Vi importerade mest ifrån Norge, totalt 5 TWh och exporterade mest till Finland, totalt 14 TWh. Fördelen med att vara sammanlänkade med andra länder är att vi kan hjälpa varandra vid olika tillfällen under året. (Källa SCB)
Om man överproducerar t.ex. solkraft så har man möjlighet att mata ut den på elnätet. Elnätsföretagen betalar då en ersättning som ofta brukar kallas "nätnytta" (nätnyttan hjälper till att minska elnätsföretagets nätförluster). Utöver nätnyttan får man även ersättningen för själva elproduktionen. Dock krävs det att man tecknar ett elavtal med ett elhandelsföretag för att få ersättning för elproduktionen. Vanligtvis baseras ersättningen på det aktuella spotpriset per timme.
Det är svårt att bedöma orsaken till anslutningsavgiften i just detta fall, men det stämmer att det finns ramar för vad det får kosta att ansluta en ny anläggning. Kostnaden baseras på vilka omkostnader som uppstår i samband med anslutningen. Ibland kan det vara så att tex en ny transformatorstation måste byggas för att kunna ta emot produktionen och då kan anslutningsavgiften bli väldigt hög. Det kan vara värt att ha en dialog med elnätsföretaget kring var det kan vara bäst/billigast att placera solcellsparken. Ibland kan det vara avsevärt mycket billigare att förlägga solcellspaken någon annanstans inom samma elnätsområde.
Det pågår mycket forskning inom flera olika områden som syftar till att skapa en stabilare elmarknad. Bland annat har vi under januari månad sjösatt en ny handelsplats Effekthandel Väst som syftar till att hålla nere elnätskostnaderna samtidigt som vi skapar förutsättningar för våra kunder att få en intäkt från sitt el abonnemang. Vi deltar även i andra projekt där vi tittar på möjligheten att använda tex batterier för att korttidslagra vindkraft. Än så länge är många av projekten i sin linda, men dagens elpriser driver på utvecklingen i allt snabbare takt.
Nej, inte ännu. Men vi är väldigt intresserade utav möjligheterna.
Elpriserna kommer fortsätta att variera stort. När det blåser mycket kommer elpriserna att bli låga och när det är kallt och vindstilla kommer elpriserna att bli högre. Om man kan styra sin förbrukning utifrån hur elpriset varierar så är rörligt timpris en bra lösning. Bundet pris inkluderar alltid en riskpremie som elhandelsföretaget måste ta ut för att täcka oförutsedda kostnader. Rörligt elpris innebär inte samma risk för elhandelsföretaget vilket innebär att du som kund får betala ett lägre påslag på elpriset.
Göteborg Energi har inga planer i dagsläget på egen vätgasproduktion men vi samarbetar med andra aktörer i Göteborg som har det. Vi är en viktig del i deras pussel då vätgasproduktion kommer att kräva stora mängder el. Närmast på tur är produktionen av vätgas i Göteborgs hamn.
Göteborg Energi är just en producent av el och försöker bidra med det vi kan. En stor insats vi gör är att avlasta elnätet från stadens värmebehov, som vi istället löser med resurseffektiv fjärrvärme. Sedan kan våra kraftvärmeanläggningar också producera el när den behövs som mest. Dessvärre uppmuntrar inte dagens marknadsmodell oss att göra fler investeringar i elproduktion. Här förespråkar vi, och många andra, bättre och långsiktiga incitament så att vi vågar investera i mer planerbar, och förnybar, elproduktion.
Göteborg försöker verkligen ligga i frontlinjen av denna utveckling och är stolt vinnare av årets Laddguld som delas ut av 2030-sekreteriatet. Vi samarbetar med Parkeringsbolaget i just denna fråga. Mer om detta kan du läsa här.
Skulle vätgas visa sig vara mycket billigare än el för våra bilar så skulle det vara många som satsat på fel häst och förlorar stora pengar. Men det är så klart långt ifrån säkert (eller ens troligt) att det blir så. Sannolikt kommer framtiden att innehålla en blandning av olika lösningar, såsom råoljans olika fraktioner har hittat olika marknader i dagens system.
Ja, de kommunala energibolagen utbyter erfarenheter med varandra i olika frågor och på olika nivåer.
Ja, det är kostsamt att investera i ny laddinfrastruktur. För att hålla kostnaden så låg som möjligt är det viktigt att så många som möjligt laddar. Vi kan vara behjälpliga för att hitta gemensamma ytor där fler kan ladda sina elbilar snabbare. Kontakta gärna Carolina Brännström på Göteborg Energi.
Effektfrågan - Klimatomställningens nya utmaning
Med några av landets största industrier och företag behövs stor effektkapacitet i Göteborg, både idag och framåt. Elanvändningen väntas fördubblas de kommande tio åren. Därför krävs nya, smarta lösningar och – inte minst – nya typer av samarbeten! För många företag handlar effektfrågan om ren överlevnad: Att säkra upp sitt effektbehov blir en nödvändighet för att kunna expandera och utvecklas. I förlängningen är frågan helt central för stadens fortsatta konkurrenskraft. Webinar 2 december 2021.
Program
00.00 Eric Zinn hälsar välkommen
02.00 Introfilm
04.19 Lars Edström: Tjäna pengar med effekt - hur gör man?
15.51 Johan Sellin: Gemensam effektstrategi
27.12 Lisa Bolin: Designing towards zero
40.20 Panelsamtal: Effektfrågan kräver nya lösningar och goda samarbeten
58.29 Avslut
Talare
FAQ - frågor till Göteborg Energi
Vi behöver mäta över en viss period för att se resultat. Effektuttaget påverkas av så mycket annat som tex temperatur. Men vi vet genom dialog med kunder att "effektutjämning" växer efter införandet. |
Effekthandel Väst kommer vara öppen för alla att delta på om man har flexresurser inom vårt elnätsområde. Om vi kan identifiera specifika kunder som har stor potential att tillgängligöra effekt kommer vi ha en dialog med respektive kund om det. |
Vätgas CHP är absolut en spännande utveckling för framtiden! Dock är det osäkert om just Göteborgs raffinaderier har de sämsta förutsättningarna för framtiden, med tanke på deras närhet till den förnybara resursbasen (skogen) samt att de redan är integrerade i ett energiåtervinningssystem (fjärrvärme). Viss petrokemi kommer att behövas även i framtiden. Det kommer dessvärre att dröja innan energiåtervinningen av avfall inte längre behövs. Ännu märks inga minskningar i Sverige trots decennier med idogt avfallsarbete och skulle mängderna i Sverige minska drastiskt finns det stor nytta med att hjälpa andra länder med deras restavfall, så att det inte hamnar på deponi. |
I dag har vi inte brist på effekt i matning till Göteborg, men det gäller att agera nu för att inte få det. I samband med att fler skaffar elbil kommer många villagator att behöva dubbelt så stor nätkapacitet som idag. En utmaning är att vi inte vet var det sker innan det är "för sent". Därför är det viktigt att effektutjämna redan nu. |
Vi ser en lokal marknadsplats som en del i att klara de utmaningar vi står inför både på kort och lång sikt. En viktig del av lösningen är flex, men vi kommer även behöva göra investeringar i elnätet. I den framtida nätplaneringen ska vi alltid välja flexibilitet för att lösa behovet om det är mer kostnadseffektivt jämfört med traditionell nätutbyggnad. |
Effektavgiften styr mot det lokala nätet, och effekttoppen här (på en gata med övervägande elbilar) sker när laddingen startas. T.ex. en 11 kW laddare är ett större behov än en genomsnittsvilla (ca 7 kW). |
I dag är det inget som vi marknadsför eller säljer inom Göteborg Energi, men det kan ändras framåt. |
För ca 2 år sedan började vi få prognoser på ett kraftigt ökat effektbehov. Om vi tittar bakåt på de närmaste åren så har faktiskt behovet minskat. Så det är ett trendbrott som vi ser. |
Minsta budstorlek för att delta på Effekthandel Väst är 0,1 MW. |
Göteborg har ambitiösa målsättningar med att fortsätta bygga ut laddinfrastrukturen och vi ligger för närvarande bäst till i landet gällande utbudet av laddplatser. Sannolikt kommer man ändå att uppleva brister då och då som elbilsförare då infrastrukturen naturligen ligger efter utbredningen av nya konsumentprodukter (jämför med nya mobiltelefonstandarder eller utbyggnaden av bredband) |
Det är en stor fråga. Vi är till exempel redan kontaktade av företag med elbilsflottor som vill bidra när fordonen inte är uthyrda/utnyttas. Om det gäller publik laddning så är det inte omöjligt att en kund vill ha "fulladdat" till ett visst klockslag och kan agera på en marknad "där i mellan". |
Tvärtom så har vi i dagsläget en mycket bättre effektsituation i elnät till Göteborg jämfört med andra städer. Men å andra sdan så ser vi gigantiska effektbehov framåt när Göteborg ska elektrifieras. Därför är det viktigt att vi börjar agera redan nu. |
Elektrifieringen är en stor del av lösningen, men absolut inte den enda. När el inte är det bästa alternativet, ska andra alternativ väljas. Fjärrvärme för uppvärmning t.ex. Och många biodrivmedel är fortfarande överlägsna el som drivmedel ifråga om klimatpåverkan. Men ibland räcker inte ens något av alternativen och då är alla alternativ till fossil energi användbara. |
I och med stor utbyggnad av fjärrvärme och installationer av värmepumpar så kan man nog säga att rundstyrningen försvann. Dessutom var dåtidens teknik relativt dyr. Men det är inte alls omöjligt att rundstyrning dyker upp igen. |
Den här första säsongen som vi kommer köpa flex på Effekthandel Väst kommer vi att köpa så kallad Shortflex, d.v.s. man får ersättning om man blir aktiverad. Inför nästa säsong kommer vi att titta på möjligheten att erbjuda ett så kallat Longflex-avtal, som inkluderar både en tillgänglighetsersättning och en aktiveringsersättning när man blir avropad. |
FAQ - frågor till Castellum
Lagring kommer ske via batterier och vätgas. Enbart batterier i Piloterna. |
Siffror över antalet fordon i framtiden har vi inga egna uträkningar för utan lutar oss mot forskningen. Vi hoppas dock att antalet fordon kommer minska i och med självkörande teknik så att nyttjandegraden ökar från dagens extremt låga nivå. |
Batterilagret i Linköping är på 150kWh och 100kW tillgänglig effekt. |
Grönare städer och klimatpositiv fjärrvärme med biokol
Har du koll på alla vinster det ger att producera och använda biokol? I en stadsmiljö kan det skapa stora fördelar både för klimatet och för dem som bor i staden. Genom att ta vara på biologiskt avfall, exempelvis trädgårdsavfall från innergårdar, kan man tillverka biokol som bryts ner långsamt, och som sedan kan användas för att lagra undan koldioxid från atmosfären. Det blir då en beständig kolsänka. Webinar 7 oktober 2021.
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Lia Detterfelt jobbar med miljö och strategisk utveckling på Renova sedan snart ett kvarts sekel tillbaka. Men hon har också erfarenhet från processindustrin och från att ha jobbat med miljöfrågor i Usa, Brasilien och Zimbabwe, vilket har format hennes syn på hållbarhetsfrågor vad gäller samhälle-, arbetsmiljö-, miljö- och klimatfrågor. I botten är hon civilingenjör inom kemiteknik och hon samarbetar bland annat med akademi och forskningsinstitut för att ta reda på och utveckla vilka metoder som är de bästa för miljön och klimatet för att behandla och återvinna samhällets avfallsströmmar.
Genom sitt arbete som processingenjör inom avloppsrening fick Mattias upp ögonen för pyrolys och biokol i sin jakt efter alternativa behandlingsmetoder år 2009. De senaste 10 åren har Mattias stöttat organisationer i att starta produktion och användning av biokol, utvecklat regelverk och certifieringssystem samt byggt branschen både i Sverige och internationellt. Mattias är en av grundarna av Branschföreningen Biokol Sverige, var projektledare för Stockholm Biochar Project och teknisk expert för bl.a. Bloomberg Philanthropies, Telge Återvinning och Stockholm Exergi.
Jessica har hela sitt liv haft ett stort engagemang i miljöfrågor. Som biolog, uppväxt och boende på en gård i inre delarna av Halland, har insikten om att det är maten som är problemet och lösningen för de utmaningar som vår planet står inför, gjort att hon specialiserat sig på morgondagens matsystem. Kolet fungerar som en proxy för övriga ekosystemtjänster som jordbruket kan och måste leverera för att regenerera vår planet. Vi kan alla bidra till förändring, genom vad du väljer att äta och hur du tar hand om platsen du verkar på.
Talare
Hur kan bioaska minska klimatpåverkan från fastighetssektorn?
Att skapa bördigare jord har varit askans främsta bidrag till mänskligheten. Men kan dessa rester från skogen spela ännu en viktig roll genom klimatpositiva insatser inom fastighetssektorn? Webinar 6 maj 2021.
Se vårt webinar i efterhand!
Program
Som hållbarhetschef på Vasakronan har Anna Denell det övergripande ansvaret för att bolaget drivs på ett alltigenom hållbart sätt. I hennes uppdrag ligger bland annat att skapa en systematik för hur Vasakronan ska nå målet om klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2030. Anna startade sin karriär inom fastighetsbranschen i mitten av 90-talet och började på Vasakronan 1999. 2019 utsågs hon till Sveriges Bästa Hållbarhetschef och 2020 blev hon ny ordförande för Håll Nollan.
Arezou Ahmadi jobbar som forskarassistent vid avdelningen för byggnadsteknologi, forskargruppen Byggnadsmaterial, på Chalmers. Arezou är en erfaren forskare med bred bakgrund inom samhällsbyggnad, materialkemi och betongteknologi, med en doktorsexamen i byggnadsmaterial. Hennes främsta forskningsintresse är gröna bindemedel med fokus på minimering av miljöavtryck.
Johan Larsson är utbildad kemist från KTH och har lång erfarenhet från cementindustrin. Han jobbar nu huvudsakligen inom olika miljöprojekt och ansvarar utöver det för bedömningen av nya råmaterial och bränslen för tillverkningen av cement.
Talare
Vilken hållbarhetscertifiering - och varför?
BREEAM, Svanen eller Miljöbyggnad är några av de många hållbarhetscertifieringar som finns att välja bland. Men vilken är mest relevant för din verksamhet och vilken ger din organisation mest värde i ert hållbarhetsarbete? Webinar 15 april 2021.
Se vårt webinar i efterhand!
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Matilda Moberg är hållbarhetsansvarig på Skanska Fastigheter Göteborg och verkar som katalysator och inspiratör för ett ökat fokus på hållbarhet i företagets projekt.
Tora Lindberg, Hållbarhetskoordinator på Ramboll Sverige AB, har mångårig erfarenhet av hållbarhetsfrågor i bygg och anläggningsprojekts olika skeden. Hon är även assessor i certifieringarna BREEAM, CEEQUAL och Citylab.
Talare
Hur påverkar EU:s nya taxonomi Göteborg?
Hur hållbart är Göteborg? Det omdebatterade förslaget till taxonomi från EU-kommissionen – en klassificering av miljömässigt hållbara investeringar – kan förändra förutsättningarna för många företag i Göteborg. Men kommer det att bli mer hållbart? Se vårt webinar från 4 mars 2021 i efterhand för att ta del av våra kunniga gästers insikter och diskussioner!
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Catrine Norrgård representerar Göteborgs Stad i Bryssel och har flera års erfarenhet från EU:s lagstiftningsarbete i EU-kommissionen och Europaparlamentet.
Katarina Skalare, koncernhållbarhetschef på Heimstaden, är hållbarhetsnörd och inspiratör med mångårig erfarenhet av strategiskt och operationellt hållbarhetsarbete samt hållbarhetsrapportering från såväl konsultbranschen som fastighets-, energi- och läkemedelssektorn.
Lars Holmqvist på Göteborg Energi har arbetat med omvärldsbevakning och Public Affairs under flera år. Han har följt de energipolitiska frågorna på både nationell nivå och i EU, och ihärdigt arbetat för att skapa rätt förutsättningar för ett resurseffektivt och klimateffektivt energisystem.
I rollen som chef för Affärsutveckling arbetar Mattias Backmark för att öka tillväxten och produktionskapaciteten av förnybara drivmedel på Preem.
Talare
Hur laddar vi för framtiden?
Vill ditt företag kunna erbjuda elbilsladdning till boende och anställda? Funderar du och dina kollegor på hur ni ska gå till väga och vad in ska tänka på? Dessa frågor och många fler från er tog vi upp på vårt webinar 4 februari 2021.
Se vårt webinar från 4 februari i efterhand!
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Mathias har över 20 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och har arbetat med en rad olika typer av fastighetsprojekt. Han är bland annat ansvarig för Aspelin Ramms Fastigheters del av utbyggnaden av stadsdelen Pedagogen Park i Mölndal och här har infrastruktur för kommunikation varit en viktig del i stadsdelsplaneringen. Efterfrågan på möjligheten för att ladda sin el- eller hybridbil har sakta vuxit i takt med att fler och fler väljer el-fordon.
Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.
Fredrik har flera års erfarenhet av att projektleda och skapa företagslösningar inom elbilsladdning på Göteborg Energi. Fredrik har också ansvarat för bussladdning inom Electricity. Tillsammans med Parkering Göteborg framtids säkrar Göteborg Energi göteborgarnas laddbehov.
Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.
Talare
Hur klimatsmart är en satsning på elektrifiering - egentligen?
Hur tillverkar man chips på ett hållbart sätt och är det en självklarhet att vi ska elektrifiera samhället? Dessa frågor och mycket mer tog vi upp på vårt webinar där du får chansen att lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 21 oktober 2020.
Du hittar tidsangivelser för samtliga talare under Program längre ned på sidan.
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Estrella siktar på att i år komma i mål med att göra den årliga produktionen av dryga 83 miljoner snackspåsar CO2-neutral. En nödvändig omställning – och inte bara för planetens skull.
Ingela Fondin är Miljö- och Energiansvarig på Estrella AB sedan maj 2018.
Hon är utbildad Kemiingenjör från Chalmers och har mer än 19 års erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor.
Ett av hennes intresseen är nya innovativa och cirkulära lösningar som kan hjälpa Estrella att bedriva en hållbar snacksproduktion.
Josefin Hugosson har arbetat på Estrellas marknadsavdelning sedan 2016. Hon pluggade till ekonom på Handelshögskolan i Göteborg med inriktning marknadsföring och tycker att kommunikation och hållbarhetsfrågor är en väldigt rolig kombination!
Stena Renewable bygger vindkraft med målet att bidra till att vi år 2040 enbart använder förnybar el. För att det målet ska nås måste vindkraftens del av produktionen öka från dagens 19 TWh till minst 70 TWh enligt Energimyndigheten.
Fredrik Hedenus är forskare på Chalmers och forskar om hur vi kan bygga ett koldioxidfritt elsystem. Fokus ligger på begränsningar och möjligheter med förnybar energi och kärnkraft.
Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.
Talare
Hur skapar vi hållbarhet genom samarbete?
Hur kan vi tillsammans hjälpas åt med att göra Göteborg till en mer hållbar stad? Vikten av samarbete och mycket mer tar vi upp på vårt webinar där du får chansen att lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 14 oktober 2020.
Du hittar tidsangivelser för varje talare under Program längre ned på sidan.
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Serneke är ett av Sveriges största och mest visionära entreprenadbolag med projektplaner som till exempel Göteborgs första skyskrapa, Karlatornet.
Tack vare sitt arbete med att utveckla Gårdsten från "Sveriges sämsta bostadsområde" till att bli först med att plockas bort från Polisens lista över särskilt utsatta områden, utsågs Michael Pirosanto till Årets samhällsbyggare 2019. En av åtgärderna han utförde var att låta hyresgästerna ta plats i styrelsen.
Göteborgs Stads Parkering AB jobbar med en långsiktig plan om att verka för ökat hållbart resande. Som ett led i det arbetet utökar man tillsammans med Göteborg Energi stadens laddplatser från 500 stycken till det dubbla under vintern 2020/2021.
Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.
Talare
Mindre avfall och klimatpåverkan - hur gör vi nu?
Hur gör Platzer för att energieffektivisera och vilken påverkan har ursprungsmärkt el egentligen på klimatet? Dessa frågor och mycket mer tog vi upp på vårt webinar. Här får du får chansen att i efterhand lyssna till kollegor i branschen och experter på området. Webinar 7 oktober 2020.
Program
Vår hållbarhetschef öppnar webinaret.
Pelle arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågor och har särskild sakkunnighet inom energi- och miljöfrågor. Han är utbildad fastighetsförvaltare och har mångårig erfarenhet från fastighetsbranschen även i tidigare roller som Teknisk förvaltare och Drift- och underhållschef.
Byggavfallet står för nästan en fjärdedel av det europeiska sopberget och det är mycket lite som återvinns eller återanvänds. Enligt EU:s miljömål ska återvinningsgraden upp till 70 procent år 2020. Maria Ahlm på IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar i flera forskningsprojekt som undersöker materialåtervinning och återanvändning av bygg- och rivningsavfall för ett bättre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan. Maria kommer att berätta om hur fastighetsägare kan se avfall som en resurs, arbeta med cirkulära flöden i byggbranschen och därigenom bidra till en lägre klimatpåverkan.
Erik Dotzauer arbetar vid Stockholm Exergi som skatte- och styrmedelsexpert. Hans arbete omfattar allehanda frågor inom politik och regelverk som påverkar energisystemet, bland annat utsläppshandel, elcertifikat, byggregler och certifieringssystem för byggnader. Erik sitter i SVEBIOs styrelse och är ledamot av Energiutvecklingsnämnden (EUN) vid Energimyndigheten.
Eric Zinn leder ett samtal runt webinarets tema med de tre talarna.