Vad påverkar fjärrvärmekostnaden?

Det är smart att fokusera på åtgärder som ger stort genomslag då det är kallt, eftersom energipriset då är högre och effektkostnaden beror på det högsta effektbehovet som er verksamhet har. Att förbättra fastighetens klimatskal, exempelvis genom tilläggsisolering eller fönsterbyten, är en åtgärd som minskar både energi- och effektbehovet.  En översyn av fastighetens ventilationssystem är ett ytterligare exempel på åtgärd som gör nytta, inte minst då det är kallt ute.

Energikomponenten står för ungefär hälften av årskostnaden för fjärrvärmen och effektkomponenten för den andra halvan. Fokusera därför på effektiviseringsåtgärder som inte bara sparar energi utan också minskar effektbehovet. Kontrollera att inomhustemperatur och ventialitionsflöde inte är högre än nödvändigt, särskilt då det är som allra kallast. 

För att undvika effekttoppar är det också viktigt att se till att uppvärmningssystemets styrning fungerar som den ska och att man tar hänsyn till fastighetens byggnadsstomme och den unika termiska trögheten. Att minska effekttopparna innebär att jämna ut sitt effektbehov för att på så sätt sänka sina kostnader. Den verksamhet som bedrivs inom byggnaden påverkar förstås hur ”spetsigt” dess effektbehov är, men flera toppar är många gånger ändå möjliga att jämna ut.

• Ange korrekta "bör - värden" i all reglerutrustning.

• Gör en översyn och funktionskontroll av samtliga ventilations- och värmeinstallationer.

• Justera inflöde och tryckfall i olika delar av värmesystemet (staminjustering).

• Installera tryck-/behovsstyrda cirkulationspumpar.

• Justera eller byt ut radiatortermostater.

• Åtgärda rundgång/läckflöden i fördelningsventiler och shuntgrupper.

• Titta särskilt på komponenter med höga temperaturkrav t.ex torkrum, värmeslussar och ridåvärmare.

• Kontrollera att systemen för återcirkulation av värme är korrekt inkopplade.

• Anpassa värmesystemet för lägre returtemperaturer vid reinvesteringar

Genom att mäta varmvattenanvändningen per lägenhet är det möjligt att i högre grad fördela kostnader rättvist och samtidigt skapa korrekta incitament för de boende att hushålla med sin energianvändning. Detta förutsätter att rätt kostnader flyttas från fastighetsägaren till de boende och att energileverantören i sin tur har en kostnadsriktig prissättning, vilket vi på Göteborg Energi är stolta över att kunna säga att vi har.

Vilka delar av fjärrvärmekostnaden är då hänförliga till de boendes varmvattenanvändning? I normalfallet kan man säga att enbart själva energidelen av taxan går att koppla direkt till varmvattenanvändningen, dvs effektdelen och eventuella avdrag eller tillägg för returtemperaturen bör ej ingå. Givetvis tillkommer också en ytterligare kostnad för själva vattnet vilken inte tas med här.

Effektdelen påverkas i mycket låg grad av de boendes varmvattenanvändning, vars effektbehov i prismodellen fördelas över dygnet, utan drivs i stället utan byggnadens uppvärmningsbehov då det är som allra kallast. Åtgärder som tilläggsisolering och fönsterbyten är alltså sådant som i första hand påverkar effektbehovet, vilket de boende vare sig har rådighet över eller har något att göra med varmvattenanvändningen för den delen. Returtemperaturen påverkas i hög grad av varmvattenanvändningen men inte heller den på ett sätt som de boende kan påverka, därför bör även den utgå. Utöver varmvattenanvändningen och hur stor andel varmvattencirkulation (VVC) påverkas också returtemperaturen av exempelvis inställningarna på fjärrvärmecentralen och temperatursambanden på radiatorkretsen.

Varmvattenanvändningen däremot har den boende i allra högsta grad rådighet över, både hur mycket vatten som används samt hur varmt det är ut ur kranen.

Energipriset i sin tur varierar över året och är lägre på sommaren då det finns god tillgång på väldigt prisvärd återvunnen värme i fjärrvärmesystemet. På vintern behöver dyrare bränslen användas vilket alltså återspeglas i fjärrvärmepriset. Samtidigt varierar temperaturen på inkommande kallvatten över året vilket påverkar energiåtgången vid tappvarmvattenberedning. I Göteborg är inkommande kallvatten typiskt 10 °C som ett årsmedel och antas värmas till minst 50 °C (inkommande vid tappstället). Sammantaget innebär detta att 1 m³ varmvatten är avsevärt dyrare att värma en vintermånad än en sommarmånad, vilket framgår av tabellen nedan (för att värma 1 m³ vatten från 10 °C till 50 °C krävs ca 46 kWh). 

Priser avser 2023 och är exklusive moms med schablonmässiga kallvattentemperaturer, vilka i praktiken varierar från år till år och kan skilja sig något åt  i olika delar av staden. Med kostnaderna ovan skulle en 5 minuter lång dusch (60 l, 40 °C) kosta knappt 140 öre i februari och ca 15 öre i augusti. Den genomsnittliga varmvattenkostnaden blir knappt 16 kr/m³ men är alltså nästan dubbelt så hög en vintermånad och ca en femtedel under sommaren.

Med tillgång till inte bara flöden per lägenhet utan också temperatur på varmvattnet samt inkommande kallvatten till fjärrvärmecentralen kan förstås en ännu mer precis beräkning ske. Förenklat kan då temperaturskillnaden multipliceras med 1,159 och månadens energipris för att få fram fjärrvärmekostnaden per m³ tappvarmvatten. Till detta tillkommer som sagt kostnaden för själva vattnet.

Denna uppställning kan också vara till nytta för den fastighetsägare som överväger effektiviseringsåtgärder. En åtgärd som främst leder till energibesparing under årets varmare delar, exempelvis installation av vissa typer av kompletterande värmekälla eller byte till snålspolande varmvattenarmaturer, går inte alltid att räkna hem kostnadsmässigt om man antagit ett genomsnittligt fjärrvärmepris för hela året där effektkomponenten även ingår. Om åtgärden i praktiken lämnar effektkomponenten oförändrad och merparten av energibesparingen sker då just energipriset är lågt blir kostnadsbesparingen därmed lägre än förväntat.