Tvingar CSRD fastighetsägare att bromsa elektrifieringen?
Webinar: Tvingar CSRD fastighetsägare att bromsa elektrifieringen?
Så blir vi hållbaraihop
Företagen
inom EU ska redovisa sitt hållbarhetsarbete: hur de påverkar miljön, hur de
arbetar med sociala hållbarhetsfrågor och hur de motverkar korruption. Tack
vare det nya EU-direktivet CSRD – Corporate sustainability reporting
directive, får företagen inte längre själva välja hur transparenta de vill
vara – de måste visa hur hållbara de är. Och när alla redovisar enligt samma
mall, ska det bli lättare att jämföra dem.
Det är i grunden bra. Men det finns stora utmaningar i att jämföra företag i
olika branscher, i olika länder, utan att ta hänsyn till lokala
förutsättningar. För svensk del medför direktivet en rad problem, eftersom vårt
energisystem, med mycket fjärrvärme som återvinner energi, skiljer sig från
resten av de europiska ländernas. Vi har en jätteutmaning vintertid, när
belastningen på elnätet är som störst, och det sätter begränsningar för hur vi
kan utveckla våra industrier och städer.
I EU ska man sluta värma hus med
naturgas för att i stället återvinna värme eller använda förnybar energi. Det
gör vi redan här. Nästan hälften av svenska fastigheter värms upp med
fjärrvärme, som – trots att det handlar om värme som annars hade gått till
spillo – får sämre betyg enligt CSRD-beräkningar. För dem som äger
fastigheterna kan det påverka möjligheterna att låna pengar, och i
förlängningen göra det dyrare för dem att fortsätta med fjärrvärmen.
I praktiken riskerar alltså tolkningen av direktivet att bromsa Sveriges
hållbarhetsutveckling. Risken är att CSRD, trots sin ambition om att
främja hållbarhet, kommer att försämra Sveriges energisystem, hindra
industriell utveckling och ge oss sämre förutsättningar framåt.
Så vad ska vi göra åt det? Kan vi tolka direktivet så att det gynnar såväl
klimatet, som vårt energisystem och vår ekonomi? Vad säger experterna?
Välkommen till Göteborg Energis webinar den 5 februari!
Talare
Program
Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering.
Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?
Kjerstin Ludvig, senior konsult på Profu, har 20 års erfarenhet av hållbarhetsfrågor, varav 10 år på Profu. Profu är ett oberoende forsknings- och kunskapsföretag med inriktning på energi, avfall, transport och klimat. Hon bidrog till färdplanen för en fossilfri uppvärmningssektor 2018. Profu leder nu ett nätverk för att genomföra färdplanen och hantera hinder, med fokus på att minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen.
GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning!
Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.
Castellum är kanske det svenska fastighetsbolag som vunnit mest priser och utmärkelser för sitt hållharbetsarbete. Fastighetsbolaget vill säkerställa att åtgärder gör nytta på riktigt och inte bara på papper. Med alla nya regler och målsättningar för klimatredovisning på ingång kan man fråga sig, vart är vi på väg?
Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, har sedan 2016 jobbat som hållbarhetschef på Castellum. Dessförinnan har han haft olika roller inom Castellum och AFRY. Han sitter som ordförande för EPRA's hållbarhetskommité i Bryssel, ordförande för SGBC's strategiska råd samt styrelseledamot i Byggvarubedömningen. Han är utbildad civilingenjör inom väg och vattenbyggnad på Lunds Tekniska Högskola.