Så blir vi hållbaraihop - se våra webinar i efterhand

Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi sedan 2017, har lett arbetet med att minska fossila bränslen och öka förnybar energi, bland annat genom att installera en bioångpanna via Rya kraftvärmevärk. Eric arbetar också med social hållbarhet, inklusive mångfald och inkludering. 

Många fastighetsägare arbetar aktivt med källsortering men upplever att det är svårt att synliggöra de framsteg som görs. Den nya CSRD-rapporteringen gör att arbetet med att minska plasten i restavfallet blir mer synligt i hållbarhetsredovisningen. Hur ska fastighetsägare göra och hur kommer redovisningen att se ut?

Kjerstin Ludvig, senior konsult på Profu, har 20 års erfarenhet av hållbarhetsfrågor, varav 10 år på Profu. Profu är ett oberoende forsknings- och kunskapsföretag med inriktning på energi, avfall, transport och klimat. Hon bidrog till färdplanen för en fossilfri uppvärmningssektor 2018. Profu leder nu ett nätverk för att genomföra färdplanen och hantera hinder, med fokus på att minska mängden fossil plast i avfallsförbränningen.  

GHG-protokollet är den vanligaste metodiken för klimatredovisning och syftar till att vägleda företag till kloka beslut. Det finns dock en del utmaningar inte minst när det gäller det svenska energisystemet som är annorlunda andra länders. Här finns risk att det blir fel när man försöker att minska klimatpåverkan från sin uppvärmning! 

Göran Erselius, grundare av 2050 Consulting, har varit involverad i GHG-protokollet sedan dess början på 2000-talet. Han har hjälpt många företag att förstå och tillämpa protokollet, samt tagit fram vägledning för branschorganisationer och koncerner. Göran är kursledare hos Aktuell Hållbarhet inom GHG-protokollet och Science Based Target, med över 1000 deltagare.

Castellum är kanske det svenska fastighetsbolag som vunnit mest priser och utmärkelser för sitt hållharbetsarbete. Fastighetsbolaget vill säkerställa att åtgärder gör nytta på riktigt och inte bara på papper. Med alla nya regler och målsättningar för klimatredovisning på ingång kan man fråga sig, vart är vi på väg?

Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, har sedan 2016 jobbat som hållbarhetschef på Castellum. Dessförinnan har han haft olika roller inom Castellum och AFRY. Han sitter som ordförande för EPRA's hållbarhetskommité i Bryssel, ordförande för SGBC's strategiska råd samt styrelseledamot i Byggvarubedömningen. Han är utbildad civilingenjör inom väg och vattenbyggnad på Lunds Tekniska Högskola.

Eric: Vi bygger fortfarande kompetens i frågan. Vår egen bedömning hittills har varit att vår klimatpåverkan är vår största påverkan på biologisk mångfald. Vi välkomnar alla förslag på vad vi kan göra bättre!

Johan: När det gäller stadsutveckling tycker jag att https://www.cocity.se/ är en bra källa till kunskap. C/O City är en förening som driver frågor rörande urbana ekosystemtjänster, utvecklar verktyg, metoder och riktlinjer för urbana ekosystemtjänster, erbjuder utbildningar, seminarier och konferenser samt nätverkande i dessa frågor. 

Jag tycker också att Naturvårdsverkets sida om biologisk mångfald är en bra källa till information i den här frågan:  https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/biologisk-mangfald/

När det gäller stadsplanering och annan planering av fysiska miljöer har också Boverket en hel del bra vägledning på sin hemsida: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/gronplan/darfor-behovs/biologisk-mangfald/

Viktor: Jag håller delvis med men samtidigt finns det flera bra och mer generiska plattformar som försöker att samla information på ett ställe såsom (väljer ut en global, en europeisk, en svensk och en göteborgsk här) Pollination Group, EU Business@Biodiversity Platform, MistraBiopath, Gothenburg Global Biodiversity Center. Det finns också några riktigt duktiga personer på linkedin som brukar sammanställa de viktigaste nyheterna på området samt ett fantastiskt nyhetsbrev från Oxford University. Alltså, det finns många källor till inspiration och många som har försökt att göra denna lättillgänglig men i slutändan kommer det ändå att vara ditt eget intresse som styr.

Amanda: Vi är med i Business@biodiversity – flera fastighetsbolag är med men också banker tex – upplever det som ett bra nätverk. Vi är också med i Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd och verksamma i arbetsgruppen för biologisk mångfald. Det kommer också komma ett underlag från Fastighetsägarna inom kort gällande just biologisk mångfald och hur fastighetsägare kan jobba med frågan – just för att skapa konsensus och driva frågan i branschen. Men ta gärna kontakt, vi delar gärna med oss och vill gärna lära oss av andra också. Källor för underlag: IPBES, Naturvårdsverket, WWF, TNFD och inte minst Göteborgs stad, som delade exempel på handböcker med samlad information, är goda källor för att lära sig mer 😊

Ja, den finns här, dock med annat omslag: Handbok för ett varierat växt- och djurliv

Amanda: Inte skyhögt men en ökad medvetenhet sprider sig. I mångt och mycket är detta precis som en del andra hållbarhetsfrågor något som vi behöver medvetliggöra hos våra hyresgäster, vi måste gå före, utbilda, och dela med oss av våra erfanheter och insikter och berätta varför det är viktigt för oss gemensamt. Men det är absolut varierande, hos våra kunder som också är börsnoterade bolag är det betydligt mycket enklare att komma fram och de uppskattar verkligen att vi bjuder in till samverkan och driver i frågan – som de kan ha svårt att göra själva. 

För mindre hyresgäster handlar det än mer om att utbilda och faktiskt gå före och visa upp hur det kan se ut och förklara nyttan med åtgärder – så fort de ser ängar, träd och buskar och hur de gröna och blå miljöerna bidrar till mer trivsamma uteplatser för deras anställda så rullar det på. Ett knep är att när man pratar med hyresgäster också lyfta fram nyttan av grön och blå infrastruktur vid förändrat klimat t.ex ökad nerderbörd/100 års-regn m.m. Finns inget som binder stora mängder vatten så bra som stora träd!

Johan: Det stämmer att det kan vara svårt att få tag på rätt kompetens för detta. Vi har därför valt att vidareutbilda våra medarbetare i slåtter, bland annat tillsammans med akademi och föreningar. Vi har också köpt in en slåtterbalk och utbildat medarbetare i användning av den. 

Viktor: Att bedriva verksamhet handlar om att göra kloka avvägningar med begränsade resurser vilket innebär att företagsledningen generellt bör vara van att hantera den typen av målkonflikter. Det som kan bli komplicerat är naturligtvis när ett företag vill göra något bra för biologisk mångfald som samtidigt har en negativ klimateffekt eller vice versa. Jag skulle vilja lyfta fram fyra rekommendationer (men det finns naturligtvis många fler):

1. Flexibel och lärande förvaltning som baseras på anpassningsbara förvaltningsstrategier som kan justeras över tid baserat på resultat och nya vetenskapliga rön.

2. Monitorering och utvärdering: Etablera system för att kontinuerligt övervaka effekterna av åtgärder och göra nödvändiga justeringar för att balansera klimatanpassning och biodiversitet. 

3. Söka efter åtgärder som kan skapa synergier mellan klimatanpassning och biodiversitet men när kompromisser är oundvikliga, göra noggranna avvägningar baserade på långsiktiga ekologiska och sociala konsekvenser.

4. Om ni som verksamhet funderar på att sätta mål för biologisk mångfald, prioritera då gärna bruttomål. Alltså där man mäter och rapporterar negativ påverkan och positiva åtgärderna separat. Att sätta nettomål tenderar att kraftigt öka risken för att bli anklagad för greenwashing.

Sammanfattningsvis innebär en balanserad strategi att vara medveten om de potentiella konflikterna mellan klimatanpassning och biodiversitet, samtidigt som man strävar efter att identifiera och implementera lösningar som kan gynna båda målen. Det kräver noggrann planering, övervakning och flexibilitet i förvaltningen för att anpassa sig till föränderliga förhållanden och ny kunskap.

Amanda: Berätta att ni som hyresgäster tycker det är viktigt och kom gärna med förslag som andra har gjort – med ganska enkla medel kan ni komma framåt, t.ex gör en klippt gräsmatta ingen nytta för biologisk mångfald, vi brukar likna det med en asfalt – det bara samlar/binder vatten. Så har ni gräsmattor som kan växa upp är det toppen. Alternativt så kan ni sätta fröblandningar med inhemska arter eller sätta en del perenna växter och skapa en fjärilsrabatt – både vackert och nyttigt (finns hur mycket som helst om man googlar, olika rabattförslag för mindre trädgårdar m.m.). Viktigt bara att undvika invasiva arter. Ängar och fjärilsrabatter driver inte heller driftkostnader utan kan med fördel slås eller klippas ner en-två gånger per år. Tycker att det är viktigt att man också nyttjar det inflytande som ni har som hyresgäster. Kämpa på! 

Viktor: Göteborg Energi kan använda sin planerade biobränsleeldade kraftvärmeanläggning som en katalysator för att driva på frågor om ökad biologisk mångfald inom skogar och skogssektorn på flera sätt:

1. Hållbar skogsbrukspraxis genom (i) krav på att skogsflis (GROT) och returträ (RT-flis) kommer från skogar som förvaltas enligt hållbara skogsbruksstandarder, (ii) uppmuntra leverantörer att plantera och sköta blandade skogar snarare än monokulturer, vilket gynnar biologisk mångfald.

2. Införa specifika krav på biodiversitetsfrämjande åtgärder i leveransavtal med skogsägare och entreprenörer, samt söka samarbeten med skogsägare och miljöorganisationer för att genomföra projekt som gynnar biologisk mångfald, som att skapa skyddszoner eller restaurera nedbrutna habitat.

3. Implementera system för att spåra ursprunget av skogsflis och returträ för att säkerställa att de kommer från hållbara källor, och publicera årliga rapporter om ursprung, skogsbruksmetoder och påverkan på biologisk mångfald, vilket skapar incitament för förbättring och ansvarstagande.

4. Erbjuda utbildning och resurser för skogsägare om hållbart skogsbruk och metoder för att öka biologisk mångfald, samt informera allmänheten och intressenter om vikten av hållbart skogsbruk och biologisk mångfald genom kampanjer och samarbeten med skolor och universitet.

5. Erbjuda ekonomiska incitament till skogsägare som vidtar åtgärder för att förbättra biologisk mångfald, som att lämna död ved, skapa viltkorridorer eller skydda gamla träd, samt ge extra stöd till små skogsägare för att implementera hållbara och biodiversitetsvänliga skogsbrukspraxis.

6. Samarbeta med universitet och forskningsinstitut för att utveckla och implementera innovativa metoder för att kombinera skogsbruk med biologisk mångfald, här kan man också vara delatkig i pilotprojekt för att testa nya metoder och teknologier som gynnar både energiproduktion och biologisk mångfald.

7. Arbeta tillsammans med lokala och nationella myndigheter för att främja policyer och regleringar som stödjer hållbart skogsbruk och ökad biologisk mångfald. Man kan också delta i och stödja branschinitiativ som syftar till att förbättra hållbarheten inom skogssektorn.

8. Investera i lokala projekt som syftar till att förbättra biologisk mångfald i skogsområden nära anläggningen, såsom skapande av naturreservat eller biologiska korridorer.

Detta är bara några exempel på vad Göteborg Energi skulle kunna göra för att både främja hållbar energiproduktion och samtidigt arbeta mer aktivt med biologisk mångfald inom skogssektorn, vilket gynnar både miljön och samhället i stort.

Johan: Tyvärr inte. Vi löste också tidigare en del åtgärder med statliga naturvårdsbidrag (LONA), men sedan valet 2024 har de pengarna inte längre varit tillgängliga. Vi ser utmaningar sedan de statliga medlen för detta försvann. Vi försöker lösa finansiering genom omprioritering i dialog med politiken. Samtidigt för bristen på statliga medel att föreningar som tidigare gjorde bra åtgärder med stöd av oss inte längre heller kan göra åtgärder. Det är olyckligt eftersom vad som kan göras av andra aktörer och civilsamhället är väldigt viktigt. 

Amanda: Exempelvis Life från Naturvårdverket LIFE – bidrag till miljö, klimat och naturprojekt (naturvardsverket.se). Eventuellt finns det på regionnivå?

Johan: Vi hanterar det likt annat komposterbart avfall vi behöver ta hand om vi vår skötsel av olika grönytor, vilket innebär att vi tar med oss det för kompostering. 

Amanda: Här kommer transparens och mätning in, samt att vi försöker landa in verktyg som är jämförbara. Viktigt att projektet från första början (gärna med i AF-del), backa sedan tillbaka till det när/om motsättningar uppstår. Avsätt också en peng i budgetskede, som inte får ruckas på. Här krävs insikter i tidiga projektskeden och viktigt med etalberade mål kopplade till biodiversitet ( vad vill vi uppnå och hur har vi tänkt göra det), beskriv gärna i gruppen att detta kommer vara svårt, men att vi behöver utmana oss för att bygga/anlägga annorlunda . 

1. Var transparent med vad ni räknar på och vad målet/målen är samt metodik, dela gärna så kan läsaren göra bedömningen själv, synliggör utmaningar – ex i projekt eller leverantörskedjan. 

2. Testa gärna att göra beräkningar med olika verktyg, det testar vi för att just kunna diskutera vad det är vi mäter och även vara kritiska till resultatet. Vi har inte ännu landat in ett perfekt verktyg men vi måste fortsätta jobba med verktyg och modeller för att utveckla praxis. 

3. Återbesök och utvärdera projekten, har de fått önskad/planerad effekt, behöver vi göra mer/ andra åtgärder. Det är levande materia och vi måste också lära oss ”vad som funkar” och se hur miljöerna förändras ex nyttjas insektshotellen som det är tänkt tex?
   

Viktor: Tre tips för att minska risken att bli anklagad för greenwashing:

1. Transparens – erkänn att arbetet pågår: här vill jag slå ett slag för Catenas Hållbarhetsredovisning som är ett ypperligt exempel på hur man kan vara öppen och ärlig med att man är i läroprocess (svårt att kritisera). 

2. Sätt bruttomål inte nettomål. Alltså INTE vi ska bli nettopositiva: utan vi ska minska vår negativa påverkan såhär och vi ska göra följande positiva åtgärder och redovisa dessa separat (betydligt enklare att följa upp för en extern granskare och minskar risken för att bli anklagade för genomföra otillbörliga/otillräckliga kompensationsåtgärder). 

3. Jobba enligt skadelindringshierarkin: alltså fatta beslut om vilka åtgärder som ni helt ska undvika (ex. palmolja), vilka negativa åtgärder som ska minimeras, vad som behöver restaureras, och vilka typer av kompensationsåtgärder som ni kan och vill genomföra.

Amanda: 

1. Om ni är ett större bolag och kommer in i CSRD, så skulle jag slå ett slag för hur ni som bolag också bedömmer frågan – vilket borde ge er mer möjligheter att driva frågan både internt och externt. Om det är en väsentligfråga för er läs också gärna på E4 i Esrs som är standarden för biologisk mångfald och ecosystem, detta för att bygga det dtadjup ni behöver över tid och hantera frågan i linjering med CSRD. Dvs bla synliggöra hur påverkan sker, var i er värdekedja( upp/nedströms?) och hur den påverkan är( faktiskt, potentiell) à hur jobbar ni sedan vidare med frågan i bolaget 

2. Transparens (instämmer på Viktors svar ovan) 

3. Koppla gärna ihop frågan med tex andra utmaningar, kan ni påvisa andra fördelar alt nackdelar med att inte jobba med frågan internt, kan tex innebära ökad trivsel för medarbetare, hantering av förändrat klimat alt om man inte hanterar frågan effektivt – kan det leda till kostnadsökningar/andra risker. 

P.s Kika också på ramverket TNFD för process och vägledning!

Viktor: Ibland är ekologiska och ekonomiska värden motpoler (inte alltid), vilket kan påverka medborgarnas attityder. Om jag talar i egen sak så tror jag att utbildning är ett viktigt instrumentet för att öka förståelsen för denna samhällsutmaning. Ett lite navit svar på frågan skulle då bli att genom att kombinera utbildning, praktiska lösningar och medborgarengagemang kan man skapa en bättre balans mellan ekonomiska och ekologiska värden som gynnar både människor och miljö.

Ett mer krasst svar är att detta kräver reglering och mekanismer som faktiskt innebär att det kostar att urholka den biologiska mångfalden. Jag tror att vi behöver båda mekanismerna men att det senare är viktigt för att vända på trenden snabbt nog.

Johan: Utöver den styrning jag tidigare nämnt i form av miljö- och klimatprogram, översiktsplan och grönplan finns det i kommunfullmäktiges budget flera skrivningar och uppdrag som kan komma att beröra omvandling av ytor som idag används för parkering:

• Stadsmiljönämnden får i uppdrag att utreda hur Göteborgs Stad kan restaurera, anlägga och återskapa vattenmiljöer och våtmarker för att öka den biologiska mångfalden och bidra till klimatanpassning. Uppdraget ska ske i samverkan med i exploateringsnämnden.

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att kartlägga grön infrastruktur. I kartläggningen ska det ingå var det finns styrkor som behöver bevaras och svagheter som behöver åtgärdas. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med stadsmiljönämnden, stadsfastighetsnämnden, kretslopp- och vattennämnden och Higab AB utveckla och implementera typlös­ningar för dagvattenåtgärder på allmän plats. Det ska vara ökat fokus på gröna naturbaserade lösningar. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att inleda projektet "Hela stadens grönska" inom arbetet för "grön och robust stad".

Viktor: Mycket stor skulle jag säga. Detta är något vi har sett många gånger tidigare. Därför anser jag att det är så viktigt att företag och organisationer rapporterar bruttopåverkan INTE nettopåverkan. Alltså vilken negativ påverkan har vi och vilka positiva åtgärder gör vi.

Amanda: Mycket bra inspel från Viktor ovan. Viktigt att bolag jobbar och redovisar transparent och metodiskt, att det är synligt/möjligt att förstå om bolaget för den typen av resonemang och i så fall ifrågasätta. Men generellt behöver vi också vara fler som engagerar oss i frågorna kring biologisk mångfald och landar i bredare förståelse/ i ett konsensus/ sprida kunskap kring varför och hur vi kan jobba med frågorna systematiskt och effektivt/ sanningsenligt för att inte öppna upp för den här typen snedvridning.

Johan: Kommunfullmäktige i Göteborg har beslutat om ett miljö- och klimatprogram med målet att Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad 2030. En viktig pusselbit för att nå dit är en hållbar markanvänding där värdefulla grönytor inte exploateras. Göteborgs nya översiktsplan är Stadens högsta styrande dokument avseende mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är framtagen parallellt med miljö- och klimatprogrammet och de stödjer varandra. 

Samtidigt måste dessa två styrdokument få genomslag i det dagliga arbetet för att kunna göra skillnad. Det är väldigt tydligt i uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet att Stadens arbete med plan- och explotaeringsprojekt måste ta större hänsyn till naturvärden och i mindre utsträckning bygga på orörd naturmark. Därför är det viktigt att stadens förvaltningar och politiker håller sig till de avvägningar som gjorts i översiktsplanen: https://oversiktsplan.goteborg.se/

Göteborgs Stad har också politiska beslut på att arbeta med grönytefaktor och kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt. Det handlar om att se till att tillräcklig mängd grönyta behålls och/eller tillskapas. Arbete med kompensationsåtgärder syftar också till att synliggöra värdet av de grönytor som påverkas och i vissa fall visar det sig att värdet är så högt att projekt helt enkelt avbryts. Mer om det här: Grönytefaktorer och kompensationsåtgärder 

Här finns pdf om grönytefaktor: Grönytefaktorer i plan- och explotaeringsprojekt i Göteborgs Stad

Här finns pdf om kompensationsåtgärder: Kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan-och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad

Eric Zinn (EZ): Det stämmer att alla investeringar innebär klimatpåverkan. Göteborgs mål om kraftigt minskad klimatpåverkan 2030 kvarstår, där t.ex. klimatpåverkan från nybyggnation ska minska med 90 %. De globala ansträngningarna för att minska klimatpåverkan innebär förstås investeringar i nya industrier och det är glädjande att Göteborg attraherar en del av dessa investeringar, som ska leda till minskad klimatpåverkan långt utanför Göteborgs gränser. 

Therese Caesar (TC): Effekthandel Väst är ett av våra viktigaste verktyg för att få in flexibla resurser som kan bidra när behov uppstår i elnätet. Vi kommer stimulera marknaden för att både stora och små aktörer ska vilja delta med sina resurser och se möjligheten att erbjuda flexibilitet på Effekthandel Väst som en del i sin affär. 

Jennie Sjöstedt(JS): Vi är positiva till all förändring som innebär att vi kan frigöra mer kapacitet och möjliggöra satsningar i Sverige som innebär både tillväxt och välfärd samt elektrifiering. I dagsläget har vi ingen insyn i deras arbete och vad det kommer innebära i vidare led, vi samlar oss här i branschen kommande veckor för att ta oss an det arbetet. Men det är av stor vikt att utöka informationsutbytet i anslutningsskedet, det har även vi sett ett stort behov av.

(EZ): Låt oss hoppas att du har rätt och att elbehovet inte ökar så kraftigt som prognosticerat utan att det hejdar omställningen till mindre klimatpåverkande industrier. 

(JS): Vi dimensionerar generellt utifrån N-1 i vårt system, dock inte i lågspänningsnätet. Vi använder dock inte kriteriet strikt utan accepterar i vissa fall avvikelser utifrån just riskperspektivet. Vi bedömer inte att dimensioneringsprincipen generellt är mycket dyr, om andra åtgärder är billigare beror sannolikt på nyttjandegrad och kostnad för alternativet. I vårt relativt kompakta nät är det förhållandevis kostnadseffektivt att lösa redundans enligt n-1-kriteriet. En utveckling mot en riskbaserad dimensionering pågår där flexibilitet och andra åtgärder kan vara aktuella. Exakt vilka verktyg och åtgärder som behövs är inte klarlagt.

(JS): Vårt mätarbytesprojekt pågår fortfarande men är i slutskedet med projektavslut i juli. De flesta kunderna har nu deras nya smarta mätare med HAN-port att tillgå. Utöver detta kan man som kund följa sin timdata med ett dygnsfördröjning i både Göteborg Energis app och på Mina sidor för att skapa bättre förståelse för sin effektförbrukning.

(EZ:) Göteborg Energi kommunicerar tydligt, tillsammans med de nämnda aktörerna, att mer fossilfri elproduktion i elområde SE3 är helt nödvändig för att bibehålla konkurrenskraftig elförsörjning för våra industrier. Volvo har ingått ett samarbete med Eolus för att förverkliga den nämnda vindkraftsparken. https://www.eolusvind.com/mfn-news/volvo-cars-och-eolus-tar-forsta-steget-i-ett-partnerskap-om-det-havsbaserade-vindkraftsprojektet-vastvind-utanfor-goteborg/

(JS): I dagsläget gäller Villkorade avtal för nyanslutande kunder samt utökningar, ej för befintliga avtal.

(TC): Ja, vi gör den typen av prognoser och det är det som ligger till grund för vårt uppskattade flexbehov på 7000 MWh 2026. Det är från november till mars, vardagar kl 7-10 och 16-19 vi har vårt största behov av flex.  

(JS): Vi har flertalet förfrågningar på storskaliga batterianslutningar till vårt nät som vi arbetar med att ansluta. Storskaliga batterier tror vi har en avgörande roll i energisystemet framöver, men även mindre batterier som befinner sig i hemmet eller i bilen kan i aggregerade volymer ha en stor påverkan och vara en möjliggörare. Vi deltar exempelvis i flertalet Vehicle-to-Grid-projekt för att utveckla konceptet med att använda elbilsbatterier som en resurs i energisystemet.

(JS): Vi har idag inte haft dialog med SvK (via Regionnätsbolagen) för att ta del av de krav som kommer att ställas vidare ned i leden. Men vi ser också vi över hantering av eventuell luft i systemen. Vid nytillkommande förfrågningar har vi en tät dialog med kunden för att försöka komma fram till realistiska prognoser och undvika luftbokningar. Vi tror på att en nära dialog med kunderna kommer att vara avgörande, vi vill hjälpa våra kunder i Göteborg att lyckas med omställning och elektrifiering och främja tillväxten och med det kommer vi att försöka hitta lösningar som möjliggör att elen och effekten finns att tillgå när den behövs.

(TC): Vi gör prognoser där vi räknar på hur befintlig och tillkommande last kommer att utveckla sig i framtiden. Parallellt prognosticerar vi vilken tillgänglig kapacitet vi kommer att ha tillgängligt till Göteborg. För både last och kapacitet räknar vi på ett låg, ett hög och ett troligt scenario. Resultatet från prognoserna visas både på års-, dygns- och timbasis. Jämförelsen mellan prognosticerad last och tillgänglig kapacitet ger sen ett bra underlag för att räkna på hur mycket flex eller annat typ av kapacitetshöjande åtgärder som prognosticeras per år. I dessa scenarier arbetar vi med olika lastkurvor per segment där vi ser att vissa kommer förändra sig över tid. Vi arbetar även med varmår/kallår. Denna långtidsprognostisering ger ett underlag för hur mycket flex vi kommer behöva. Väl vid faktiska aktiveringen av flex används en korttidsprognos som utgår från historisk last och tar även med bla. SMHIs 10-dygnsprognos. 

(TC): Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Idag finns ingen prognos på hur denna siffra kan komma att förändras framöver men det finns däremot många flera planerade vindkraftsparker utanför Göteborg som skulle kunna bidra till mer närliggande elproduktion. Vi på Göteborg Energi Elnät välkomnar alla anslutningar och kommer att göra vad vi kan för att möjliggöra anslutningar. Göteborg Energi ser också över möjligheter att främja mer lokal elproduktion.  

(EZ): Göteborg Energi har varit involverade i realiserandet av vindkraftsprojekt sedan ’Vindplats Göteborg’ som inte beviljades miljötillstånd år 2014, så vi har inga aktuella erfarenheter att besvara frågan med.  

Henrik Einarsson (HS): Det stämmer att tillväxten i ekonomin varierar över konjunkturen. Den prognos jag visade är ett mål (politiskt antaget) om hur många nya jobb som behöver skapas 2016-2035 för att vi skall behålla samma sysselsättningsgrad som idag. Den bygger i sin tur på SCBs befolkningsprognos, som över tid är ganska stabil.

(EZ): Prismodellerna för elnätet och fjärrvärme ska spegla respektive näts kostnader, så någon koordinering är inte möjlig. Däremot innebär en ökad effektavgift hos elnätet att det blir mer attraktivt att använda fjärrvärme istället för värmepumpar. Om man avser att bara använda fjärrvärme när det är som kallast, får man räkna med ett högre pris på fjärrvärme, eftersom det är också det dyraste tillfället att producera fjärrvärme. 

(EZ): Göteborg har ett mål att öka den lokala försörjningen av livsmedel till 25 % år 2030.

(TC): För att delta på Effekthandel Väst behöver du vara elnätskund till Göteborg Energi, dvs dina resurser måste finnas inom vårt elnätsområde. Det spelar ingen roll vilken elhandlare du har. Du kan ha ett elhandelsavtal med en annan leverantör än Göteborg Energi. Men du måste vara elnätskund till Göteborg Energi (eller om du är aggregator – ha resurser inom vårt elnätsområde) för att delta.

(TC): Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Vi är ålagda att arbeta med flexibilitet som ett komplement till traditionell nätutbyggnad. Genom att skala upp flexmarknaden och få in mer flexibilitet i elnätet kan vi använda befintlig infrastruktur ännu mer effektivt och på så sätt ansluta kunder snabbare.  

(EZ): Ja, hos bland annat SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/utslapp-av-vaxthusgaser/ 

(EZ): Vi jobbar ständigt med att effektivisera vår energianvändning, vilket vi redovisar varje år i vår hållbarhetsredovisning. Ett tydligt exempel är hur lite el vi använder i vår produktion av fjärrkyla.  

(TC): Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Ersättningen varierar beroende på hur flexleverantören deltar och hur vårt behov ser ut. Det är en del i vår strategi att hitta rätt ekonomiska incitament så att aktörer ska vilja delta. Man ska dock komma ihåg att det är en sällanköpsmarknad med behov under vintersäsongen – och därför tror vi att olika typer av tillgänglighetskontrakt kommer vara det mest fördelaktiga för flexleverantören. Prisstatistik går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(EZ): Du får ställa frågan till Göteborgsregionen, men det är inget vi känner till.

(EZ): Vi kikar för närvarande på förutsättningarna för en ny solcellspark i Göteborg. Vi har inga planer på att bygga fler vindkraftverk i dagsläget. Vårt kommande biokraftvärmeverk (2025) kommer att leverera ca 35 MW lokalproducerat el under stora delar av den kalla årstiden. 

(TC): Så som marknaden är uppsatt för att handeln ska funka effektivt blir det troligtvis dyrare att manipulera sitt effektuttag bara för att sälja som flex.   

(TC):Ersättningen på Effekthandel Väst varierar beroende på hur du deltar – och om man deltar med fria bud eller tillgänglighet. Snittpriset är cirka 3000kr/MWh. Mer prisstatiskt går att hitta på https://nodesmarket.com/market-data/

(JS): Dynamisk prissättning är intressant och det skulle vara effektiv gentemot större kunder, men det blir också snabbt komplext att arbeta med då det baseras på prognoser till skillnad från elprisets utformning. Vi gör just nu en översyn av våra elnätstariffer där detta perspektiv kommer att beaktas. Vår ambition är att införa en utvecklad tariff under 2025 som både uppfyller föreskrifterna, är enkel för kunden samt stödjer kapacitetsutmaningen.

Vi är flera som väntat länge på besked och det är ju en ohållbar hantering om lokala nätverk ska vara en del omställningen framåt. Jag tror dock att när besluten kommer om större  energigemenskaper, så kommer processerna bli kortare. Så mitt tips nu är att alla som har ärenden hos Energimarkandsinspektionen ser till att dessa bli Detta är något jag tror kommer ske i närtid.

- Jonas Tannerstad

Ja, det har vi. Dels via ett system för individuell mätning av kall/varmvatten i lägenheter, dels ett system för energibaserad debitering av tvättstugor. Vi har även tagit fram lösningar för att visualisera effektuttaget i ett hyreshus i realtid på ett sätt så att hyresgästerna själva kan påverka visualiseringen (soffa som ändrar färg).

- Jonas Tannerstad

Jag tror det är lite problemet att vi idag inte kan dela på problem och lösning. Nätägaren skall lösa alla problem utan att kunderna vill betala högre avgifter men om du som fastighetsägare istället löser problemet innan det uppkommer så nätägaren inte får extra kostnader så slipper man kostnadsökningar. Det är ju också lönsamt men inte lika tydligt.

Investeringar i smartare styrningar hjälper t.ex näten och vi skulle då kunna få in mer anslutningar i befintligt nät men investeringen som görs av privata ägare, ger nytta som hamnar hos samhället. Skall kommunen ge styrsystem till de som använder mycket El? Vi behöver öppna för nya tariffer där vi kunder tar på oss delar av problemet och minskar samhällskostnaderna för det gemensamma. Att bara ha höga straff i form av höga transport- och effektkostnader tror jag kommer leda åt fel håll.

- Joachim Lindborg

Jag tror att virtuell delning är en framtid, men det skulle såklart kunna påverkas av effektbaserade avgifter. Min bild av hur dessa effektbaserade taxor kommer konstrueras är för oklar ännu för att jag ska kunna lämna ett tydligt svar.

- Jonas Tannerstad

Det som driver utformningen av elnätstarifferna är effektivt nätutnyttjande, vilket innebär att man tar hänsyn till när och hur stort effektuttaget är från elnätet istället för att enbart fokusera på hur mycket energi man använder. Energieffektivisering är också viktigt utifrån perspektivet att hushålla med resurser. 

- Charlotta Klintberg

Marcus Jahnke (MJ): Det sker omfattande samverkan, inte minst inom ramen för Viable Cities-programmet, men också genom till exempel organisationer som klimatkommunerna, storstadssamverkan, genom direktkontakter m.m.

MJ: Göteborgs Stad har som sagt satt ambitiösa mål för elektrifiering av bygg- och anläggningstransporter och arbetsmaskiner (10% 20025 och 70% 2030), och i detta räknas även vätgas som möjlig lösning. Övrig andel blir annat fossilfri bränsle som HVO, som hjälper oss i klimatmålen, men som har nackdelen med lokala partikelutsläpp och buller. 

Nina Jacobsson Stålheim (NJS): Här behöver en utveckling ske, och den är påbörjad. SBF har i verksamhetsplanen för 2023 aktiviteter för att i högre grad möjliggöra för återbruk, solceller och träbyggnation (eller högre grad av flexilibilitet för alternativa konstruktionslösningar). Vi samarbetar för att hitta nya processer, rutiner etc inom ramen för dels ett EU-projekt som Chalmers koordinerar som heter Create, dels väldigt konkret kring Kvarteret Återbruket, ett nybyggnadsprojekt om ca 70 lägenheter som Framtiden Byggutveckling driver med fokus på storskaligt återbruk, och där vi tillsammans tittar på vad som behöver förändras för att möjliggöra för återbruk och den flexiblitet som krävs för detta i plan- och bygglovsprocessen. Bedömningen är att det till stor del är ny praxis, och inte formell lagändring i PBL.

Mattias Backmark (MB): I och med att reduktionplikten miskas så kommer HVO-volymer att omallokeras till övriga Europeiska marknader. Främst är det Tyskland, Holland och Frankrike inom EU som tar ökad andel samt UK och Norge i närområdet.

MB: Rationaliteten är att värdet på de produkter som produceras ökar i och med att avtrycket från ett livscykelperepktiv förbättras. Kunder är mer intresserade av att köpa produkter som har högre klimatnytta än de som har lägre. Utöver det kommer man att behöva köpa mindre utsläppsrätter, eller delta i omvända aktionsförfarande (När marknaden är etablerad).

MB: Preem har insikter i vilka mängder som vi kan leverara till systemet. Vi kommer i en övergångsperiod leverera mer spillvärme än vad vi gör idag (500-600 GWh idag), för att när fossil raffinering minskar under 2030-talet gå tillbaka till en nivå som vi ligger på idag.

NJS: Ju mer vi börjar driva bygg- och anläggningsprojekt med betydligt längre klimatpåverkan, desto mindre merkostnad ser vi. Det finns helt enkelt mycket att hämta i optimering och minimering, samt att vissa system- och materiallösningar kan ha lägre kostnader som kompenserar för andra som har högre. Det vi framför allt ser nu när vi växlar upp på bredden är att det ofta blir en viss lärkostnad - första gången aktörerna gör på ett nytt sätt så blir det lite mindre effektivt. Inte minst på återbrukssidan måste vi snabbt växla upp till en mer effektiv och professionell hantering, där vi måste gå från att adhoc hantera varje produkt och material unikt i varje projekt, utan istället lyfta in behovet och synliggöra nya cirkulära affärslösningar hos de aktörer som redan till stor del har rätt förutsättningar (transport- och lagringsinfrastruktur, kompetens för kvalitetssäkring och konstruktionsberäkningar, verktyg/maskiner för rekonditionering etc), vilket inte sällan är material- och produkttillverkare.

NJS: Här finns det ju inget mirakelmedel, utan det är ju oftast de klassiska sakerna som smartare styrning av värme och ventilation, belysning etc, utbyte av äldre energiineffektiva installationer, isolering av vind/tak, tätning och ev tilläggisolering av fasad, byte till energieffektivare fönster/energirenovering av fönster. Vad som är en vettig lösning behöver analyseras från fastighet till fastighet/projekt till projekt. Viktigt såklart att så mycket som möjligt samplanera med underhållsplaner. Jag har ju tidigare jobbat med lokaler och där ger insatser på ventilationssidan ofta stor effekt, inte minst att säkerställa att man ventilerar behovsstyrt, samt att ventilationen styrs i serie med uppvärmning, så att man inte både ventilerar bort övertemperaturer och värmer samtidigt (vanligare än man skulle tro...). På bostadssidan har vi relativt stor potential i att energieffektiviseringa tvättstugor, vilket ger stor nytta då detta handlar om el. Likaså finns stor elbesparingspotential i stor- och restaurangkök.Vanligtvis så är det ofta inte lönsamt att tilläggsisolera fasader, om man inte samtidigt behöver göra omfattande fasadunderhåll. Här ser vi ockå att det ibland finns en brytpunkt för när detta är en klimatbra åtgärd - då klimatpåverkan från tillfört material överstiger den minskade klimatpåverkan från den lägre driftenergianvändningen. Samma sak gäller fönster, där vi oftast landar i att den klimatsmartaste åtgärden är att energirenovera fönstret (addera ytterligare ruta) även om U-värdet då blir något högre. Här börjar det komma några hyfsat konkurresnmässiga lösningar prismässigt, men det är också ett område som vi skulle vilja satsa på tillsammans med marknaden. Inte misntg pga av att vi måste byta ut väldigt många fänster av underhållsskäl (bågarna är slut) och här skulle vi vilja få fram aktörer som bygger nya fönster av befintligt planglas (exempel på detta finns i Köpenhamnsområdet).

MB/MJ: Vi har koll på råvarorna hela vägen till dess ursprung (krav i Hållbarhetslagen, eller i ISCC certifiering). Är råvaran ett avfall, följer vi den tillbaka till punkten då avfallet uppstår. För t.ex. tallolja, går ursprunget tillbaka till det massabruk som tallolja kommer från. Är det använd matolja, är det tillbaka till den uppsamlingspunkt för använd matolja. Göteborg Energi har som strategi att först återvinna värme innan förnybar energi ska användas, vilket i sin tur minskar användningen av biogena bränslen och utsläpp. På längre sikt finns ett antal projekt som kikar på möjligheterna att avskilja och lagra de största punktkällorna av fossila och biogena koldioxidutsläpp (CCS). 

MB: Vi tittar på elektrovätgas och RFNBO (Renewable Fuels of Non Biologic Origin) till väg, marin eller flygfart framför allt. Mest intressant för Preem är RFNBO för flygbränsle som Fit for 55 har specifikt krav om.

Eric Zinn: Sverige importerar (och exporterar) el från (och till) samtliga våra grannländer. Hur elen flödar är resultatet av hur användningen är fördelad mellan länderna (elområdena) samt var de billigaste produktionsanläggningar är belägna, samt eventuella begränsningar i elöverföring mellan elområden. 

Christofer Åslund: Stämmer att så är det - elpriset bestäms av marknaden på elbörsen Nordpool. Olika rapporter, t ex från Energiforsk, visar dock att utbyggd elproduktion gör att elpriset sjunker lokalt i elprisområdet.

Christofer Åslund: Jag antar att du med footprint syftar på vilken miljöpåverkan som byggnationen orsakar vid utvinning av råmaterial och bränslen samt vid driften. Den skiljer mellan olika kraftslag och är en parameter som kan kravsställas vid upphandling.   

Lisa Göransson: Även om många företag säkrar sina elpriser genom ppa:er så förväntar vi oss att dom kommer att delta på elmarknaden. Genom att sälja sin rätt till elkonsumtion vid höga elpriser kan företagen som är flexibla tjäna pengar. Vi förväntar oss därför inte att någon elektrolysörkapacitet kommer användas vid högpristimmar.

Lisa Göransson: Dagens höga elpriser är kopplat till priser på fossila bränslen som skenade vid rysslands invasion av ukraina. Genom att göra oss oberoende av fossila bränslen, både i Sverige och i vår omgivning, så förbättras prisbilden.

Eric Zinn: Som i alla andra marknader med höga priser skapas starka incitament för ny produktion men också effektivare användning. Det leder till lägre elpriser, när behovet av de dyraste produktionsanläggningar minskar. 

Lisa Göransson: Det finns goda förutsättningar för förnybar elproduktion i hela norra Europa. Samtidigt är det en mycket omfattande efterfrågeökning vi står inför. Att Sverige importerar solel är inte nödvändigtvis ett problem. Särskilt inte om vi samtidigt exporterar vindkraft till södra Tyskland. Men i praktiken innebär omställningen att det byggs förnybart där det går att få tillstånd, snarare än där det är allra billigast, och att energieffektiviering har stort värde för att förenkla energiomställningen.

Christofer Åslund: Ja, dock inte i det korta perspektivet men med de prognoser som ligger för utökningen av elbehovet krävs att åtgärder vidtas i ny produktion, stärkt elnät samt i mer flexibelt nyttjande av tillgänglig eleffekt.