Eric: Vi bygger fortfarande kompetens i frågan. Vår egen bedömning hittills har varit att vår klimatpåverkan är vår största påverkan på biologisk mångfald. Vi välkomnar alla förslag på vad vi kan göra bättre!

Johan: När det gäller stadsutveckling tycker jag att https://www.cocity.se/ är en bra källa till kunskap. C/O City är en förening som driver frågor rörande urbana ekosystemtjänster, utvecklar verktyg, metoder och riktlinjer för urbana ekosystemtjänster, erbjuder utbildningar, seminarier och konferenser samt nätverkande i dessa frågor. 

Jag tycker också att Naturvårdsverkets sida om biologisk mångfald är en bra källa till information i den här frågan:  https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/biologisk-mangfald/

När det gäller stadsplanering och annan planering av fysiska miljöer har också Boverket en hel del bra vägledning på sin hemsida: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/gronplan/darfor-behovs/biologisk-mangfald/

Viktor: Jag håller delvis med men samtidigt finns det flera bra och mer generiska plattformar som försöker att samla information på ett ställe såsom (väljer ut en global, en europeisk, en svensk och en göteborgsk här) Pollination Group, EU Business@Biodiversity Platform, MistraBiopath, Gothenburg Global Biodiversity Center. Det finns också några riktigt duktiga personer på linkedin som brukar sammanställa de viktigaste nyheterna på området samt ett fantastiskt nyhetsbrev från Oxford University. Alltså, det finns många källor till inspiration och många som har försökt att göra denna lättillgänglig men i slutändan kommer det ändå att vara ditt eget intresse som styr.

Amanda: Vi är med i Business@biodiversity – flera fastighetsbolag är med men också banker tex – upplever det som ett bra nätverk. Vi är också med i Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd och verksamma i arbetsgruppen för biologisk mångfald. Det kommer också komma ett underlag från Fastighetsägarna inom kort gällande just biologisk mångfald och hur fastighetsägare kan jobba med frågan – just för att skapa konsensus och driva frågan i branschen. Men ta gärna kontakt, vi delar gärna med oss och vill gärna lära oss av andra också. Källor för underlag: IPBES, Naturvårdsverket, WWF, TNFD och inte minst Göteborgs stad, som delade exempel på handböcker med samlad information, är goda källor för att lära sig mer 😊

Ja, den finns här, dock med annat omslag: Handbok för ett varierat växt- och djurliv

Amanda: Inte skyhögt men en ökad medvetenhet sprider sig. I mångt och mycket är detta precis som en del andra hållbarhetsfrågor något som vi behöver medvetliggöra hos våra hyresgäster, vi måste gå före, utbilda, och dela med oss av våra erfanheter och insikter och berätta varför det är viktigt för oss gemensamt. Men det är absolut varierande, hos våra kunder som också är börsnoterade bolag är det betydligt mycket enklare att komma fram och de uppskattar verkligen att vi bjuder in till samverkan och driver i frågan – som de kan ha svårt att göra själva. 

För mindre hyresgäster handlar det än mer om att utbilda och faktiskt gå före och visa upp hur det kan se ut och förklara nyttan med åtgärder – så fort de ser ängar, träd och buskar och hur de gröna och blå miljöerna bidrar till mer trivsamma uteplatser för deras anställda så rullar det på. Ett knep är att när man pratar med hyresgäster också lyfta fram nyttan av grön och blå infrastruktur vid förändrat klimat t.ex ökad nerderbörd/100 års-regn m.m. Finns inget som binder stora mängder vatten så bra som stora träd!

Johan: Det stämmer att det kan vara svårt att få tag på rätt kompetens för detta. Vi har därför valt att vidareutbilda våra medarbetare i slåtter, bland annat tillsammans med akademi och föreningar. Vi har också köpt in en slåtterbalk och utbildat medarbetare i användning av den. 

Viktor: Att bedriva verksamhet handlar om att göra kloka avvägningar med begränsade resurser vilket innebär att företagsledningen generellt bör vara van att hantera den typen av målkonflikter. Det som kan bli komplicerat är naturligtvis när ett företag vill göra något bra för biologisk mångfald som samtidigt har en negativ klimateffekt eller vice versa. Jag skulle vilja lyfta fram fyra rekommendationer (men det finns naturligtvis många fler):

1. Flexibel och lärande förvaltning som baseras på anpassningsbara förvaltningsstrategier som kan justeras över tid baserat på resultat och nya vetenskapliga rön.

2. Monitorering och utvärdering: Etablera system för att kontinuerligt övervaka effekterna av åtgärder och göra nödvändiga justeringar för att balansera klimatanpassning och biodiversitet. 

3. Söka efter åtgärder som kan skapa synergier mellan klimatanpassning och biodiversitet men när kompromisser är oundvikliga, göra noggranna avvägningar baserade på långsiktiga ekologiska och sociala konsekvenser.

4. Om ni som verksamhet funderar på att sätta mål för biologisk mångfald, prioritera då gärna bruttomål. Alltså där man mäter och rapporterar negativ påverkan och positiva åtgärderna separat. Att sätta nettomål tenderar att kraftigt öka risken för att bli anklagad för greenwashing.

Sammanfattningsvis innebär en balanserad strategi att vara medveten om de potentiella konflikterna mellan klimatanpassning och biodiversitet, samtidigt som man strävar efter att identifiera och implementera lösningar som kan gynna båda målen. Det kräver noggrann planering, övervakning och flexibilitet i förvaltningen för att anpassa sig till föränderliga förhållanden och ny kunskap.

Amanda: Berätta att ni som hyresgäster tycker det är viktigt och kom gärna med förslag som andra har gjort – med ganska enkla medel kan ni komma framåt, t.ex gör en klippt gräsmatta ingen nytta för biologisk mångfald, vi brukar likna det med en asfalt – det bara samlar/binder vatten. Så har ni gräsmattor som kan växa upp är det toppen. Alternativt så kan ni sätta fröblandningar med inhemska arter eller sätta en del perenna växter och skapa en fjärilsrabatt – både vackert och nyttigt (finns hur mycket som helst om man googlar, olika rabattförslag för mindre trädgårdar m.m.). Viktigt bara att undvika invasiva arter. Ängar och fjärilsrabatter driver inte heller driftkostnader utan kan med fördel slås eller klippas ner en-två gånger per år. Tycker att det är viktigt att man också nyttjar det inflytande som ni har som hyresgäster. Kämpa på! 

Viktor: Göteborg Energi kan använda sin planerade biobränsleeldade kraftvärmeanläggning som en katalysator för att driva på frågor om ökad biologisk mångfald inom skogar och skogssektorn på flera sätt:

1. Hållbar skogsbrukspraxis genom (i) krav på att skogsflis (GROT) och returträ (RT-flis) kommer från skogar som förvaltas enligt hållbara skogsbruksstandarder, (ii) uppmuntra leverantörer att plantera och sköta blandade skogar snarare än monokulturer, vilket gynnar biologisk mångfald.

2. Införa specifika krav på biodiversitetsfrämjande åtgärder i leveransavtal med skogsägare och entreprenörer, samt söka samarbeten med skogsägare och miljöorganisationer för att genomföra projekt som gynnar biologisk mångfald, som att skapa skyddszoner eller restaurera nedbrutna habitat.

3. Implementera system för att spåra ursprunget av skogsflis och returträ för att säkerställa att de kommer från hållbara källor, och publicera årliga rapporter om ursprung, skogsbruksmetoder och påverkan på biologisk mångfald, vilket skapar incitament för förbättring och ansvarstagande.

4. Erbjuda utbildning och resurser för skogsägare om hållbart skogsbruk och metoder för att öka biologisk mångfald, samt informera allmänheten och intressenter om vikten av hållbart skogsbruk och biologisk mångfald genom kampanjer och samarbeten med skolor och universitet.

5. Erbjuda ekonomiska incitament till skogsägare som vidtar åtgärder för att förbättra biologisk mångfald, som att lämna död ved, skapa viltkorridorer eller skydda gamla träd, samt ge extra stöd till små skogsägare för att implementera hållbara och biodiversitetsvänliga skogsbrukspraxis.

6. Samarbeta med universitet och forskningsinstitut för att utveckla och implementera innovativa metoder för att kombinera skogsbruk med biologisk mångfald, här kan man också vara delatkig i pilotprojekt för att testa nya metoder och teknologier som gynnar både energiproduktion och biologisk mångfald.

7. Arbeta tillsammans med lokala och nationella myndigheter för att främja policyer och regleringar som stödjer hållbart skogsbruk och ökad biologisk mångfald. Man kan också delta i och stödja branschinitiativ som syftar till att förbättra hållbarheten inom skogssektorn.

8. Investera i lokala projekt som syftar till att förbättra biologisk mångfald i skogsområden nära anläggningen, såsom skapande av naturreservat eller biologiska korridorer.

Detta är bara några exempel på vad Göteborg Energi skulle kunna göra för att både främja hållbar energiproduktion och samtidigt arbeta mer aktivt med biologisk mångfald inom skogssektorn, vilket gynnar både miljön och samhället i stort.

Johan: Tyvärr inte. Vi löste också tidigare en del åtgärder med statliga naturvårdsbidrag (LONA), men sedan valet 2024 har de pengarna inte längre varit tillgängliga. Vi ser utmaningar sedan de statliga medlen för detta försvann. Vi försöker lösa finansiering genom omprioritering i dialog med politiken. Samtidigt för bristen på statliga medel att föreningar som tidigare gjorde bra åtgärder med stöd av oss inte längre heller kan göra åtgärder. Det är olyckligt eftersom vad som kan göras av andra aktörer och civilsamhället är väldigt viktigt. 

Amanda: Exempelvis Life från Naturvårdverket LIFE – bidrag till miljö, klimat och naturprojekt (naturvardsverket.se). Eventuellt finns det på regionnivå?

Johan: Vi hanterar det likt annat komposterbart avfall vi behöver ta hand om vi vår skötsel av olika grönytor, vilket innebär att vi tar med oss det för kompostering. 

Amanda: Här kommer transparens och mätning in, samt att vi försöker landa in verktyg som är jämförbara. Viktigt att projektet från första början (gärna med i AF-del), backa sedan tillbaka till det när/om motsättningar uppstår. Avsätt också en peng i budgetskede, som inte får ruckas på. Här krävs insikter i tidiga projektskeden och viktigt med etalberade mål kopplade till biodiversitet ( vad vill vi uppnå och hur har vi tänkt göra det), beskriv gärna i gruppen att detta kommer vara svårt, men att vi behöver utmana oss för att bygga/anlägga annorlunda . 

1. Var transparent med vad ni räknar på och vad målet/målen är samt metodik, dela gärna så kan läsaren göra bedömningen själv, synliggör utmaningar – ex i projekt eller leverantörskedjan. 

2. Testa gärna att göra beräkningar med olika verktyg, det testar vi för att just kunna diskutera vad det är vi mäter och även vara kritiska till resultatet. Vi har inte ännu landat in ett perfekt verktyg men vi måste fortsätta jobba med verktyg och modeller för att utveckla praxis. 

3. Återbesök och utvärdera projekten, har de fått önskad/planerad effekt, behöver vi göra mer/ andra åtgärder. Det är levande materia och vi måste också lära oss ”vad som funkar” och se hur miljöerna förändras ex nyttjas insektshotellen som det är tänkt tex?
   

Viktor: Tre tips för att minska risken att bli anklagad för greenwashing:

1. Transparens – erkänn att arbetet pågår: här vill jag slå ett slag för Catenas Hållbarhetsredovisning som är ett ypperligt exempel på hur man kan vara öppen och ärlig med att man är i läroprocess (svårt att kritisera). 

2. Sätt bruttomål inte nettomål. Alltså INTE vi ska bli nettopositiva: utan vi ska minska vår negativa påverkan såhär och vi ska göra följande positiva åtgärder och redovisa dessa separat (betydligt enklare att följa upp för en extern granskare och minskar risken för att bli anklagade för genomföra otillbörliga/otillräckliga kompensationsåtgärder). 

3. Jobba enligt skadelindringshierarkin: alltså fatta beslut om vilka åtgärder som ni helt ska undvika (ex. palmolja), vilka negativa åtgärder som ska minimeras, vad som behöver restaureras, och vilka typer av kompensationsåtgärder som ni kan och vill genomföra.

Amanda: 

1. Om ni är ett större bolag och kommer in i CSRD, så skulle jag slå ett slag för hur ni som bolag också bedömmer frågan – vilket borde ge er mer möjligheter att driva frågan både internt och externt. Om det är en väsentligfråga för er läs också gärna på E4 i Esrs som är standarden för biologisk mångfald och ecosystem, detta för att bygga det dtadjup ni behöver över tid och hantera frågan i linjering med CSRD. Dvs bla synliggöra hur påverkan sker, var i er värdekedja( upp/nedströms?) och hur den påverkan är( faktiskt, potentiell) à hur jobbar ni sedan vidare med frågan i bolaget 

2. Transparens (instämmer på Viktors svar ovan) 

3. Koppla gärna ihop frågan med tex andra utmaningar, kan ni påvisa andra fördelar alt nackdelar med att inte jobba med frågan internt, kan tex innebära ökad trivsel för medarbetare, hantering av förändrat klimat alt om man inte hanterar frågan effektivt – kan det leda till kostnadsökningar/andra risker. 

P.s Kika också på ramverket TNFD för process och vägledning!

Viktor: Ibland är ekologiska och ekonomiska värden motpoler (inte alltid), vilket kan påverka medborgarnas attityder. Om jag talar i egen sak så tror jag att utbildning är ett viktigt instrumentet för att öka förståelsen för denna samhällsutmaning. Ett lite navit svar på frågan skulle då bli att genom att kombinera utbildning, praktiska lösningar och medborgarengagemang kan man skapa en bättre balans mellan ekonomiska och ekologiska värden som gynnar både människor och miljö.

Ett mer krasst svar är att detta kräver reglering och mekanismer som faktiskt innebär att det kostar att urholka den biologiska mångfalden. Jag tror att vi behöver båda mekanismerna men att det senare är viktigt för att vända på trenden snabbt nog.

Johan: Utöver den styrning jag tidigare nämnt i form av miljö- och klimatprogram, översiktsplan och grönplan finns det i kommunfullmäktiges budget flera skrivningar och uppdrag som kan komma att beröra omvandling av ytor som idag används för parkering:

• Stadsmiljönämnden får i uppdrag att utreda hur Göteborgs Stad kan restaurera, anlägga och återskapa vattenmiljöer och våtmarker för att öka den biologiska mångfalden och bidra till klimatanpassning. Uppdraget ska ske i samverkan med i exploateringsnämnden.

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att kartlägga grön infrastruktur. I kartläggningen ska det ingå var det finns styrkor som behöver bevaras och svagheter som behöver åtgärdas. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med stadsmiljönämnden, stadsfastighetsnämnden, kretslopp- och vattennämnden och Higab AB utveckla och implementera typlös­ningar för dagvattenåtgärder på allmän plats. Det ska vara ökat fokus på gröna naturbaserade lösningar. 

• Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att inleda projektet "Hela stadens grönska" inom arbetet för "grön och robust stad".

Viktor: Mycket stor skulle jag säga. Detta är något vi har sett många gånger tidigare. Därför anser jag att det är så viktigt att företag och organisationer rapporterar bruttopåverkan INTE nettopåverkan. Alltså vilken negativ påverkan har vi och vilka positiva åtgärder gör vi.

Amanda: Mycket bra inspel från Viktor ovan. Viktigt att bolag jobbar och redovisar transparent och metodiskt, att det är synligt/möjligt att förstå om bolaget för den typen av resonemang och i så fall ifrågasätta. Men generellt behöver vi också vara fler som engagerar oss i frågorna kring biologisk mångfald och landar i bredare förståelse/ i ett konsensus/ sprida kunskap kring varför och hur vi kan jobba med frågorna systematiskt och effektivt/ sanningsenligt för att inte öppna upp för den här typen snedvridning.

Johan: Kommunfullmäktige i Göteborg har beslutat om ett miljö- och klimatprogram med målet att Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad 2030. En viktig pusselbit för att nå dit är en hållbar markanvänding där värdefulla grönytor inte exploateras. Göteborgs nya översiktsplan är Stadens högsta styrande dokument avseende mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen är framtagen parallellt med miljö- och klimatprogrammet och de stödjer varandra. 

Samtidigt måste dessa två styrdokument få genomslag i det dagliga arbetet för att kunna göra skillnad. Det är väldigt tydligt i uppföljningen av miljö- och klimatprogrammet att Stadens arbete med plan- och explotaeringsprojekt måste ta större hänsyn till naturvärden och i mindre utsträckning bygga på orörd naturmark. Därför är det viktigt att stadens förvaltningar och politiker håller sig till de avvägningar som gjorts i översiktsplanen: https://oversiktsplan.goteborg.se/

Göteborgs Stad har också politiska beslut på att arbeta med grönytefaktor och kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt. Det handlar om att se till att tillräcklig mängd grönyta behålls och/eller tillskapas. Arbete med kompensationsåtgärder syftar också till att synliggöra värdet av de grönytor som påverkas och i vissa fall visar det sig att värdet är så högt att projekt helt enkelt avbryts. Mer om det här: Grönytefaktorer och kompensationsåtgärder 

Här finns pdf om grönytefaktor: Grönytefaktorer i plan- och explotaeringsprojekt i Göteborgs Stad

Här finns pdf om kompensationsåtgärder: Kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan-och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad